Syfte: Narrativ kompletterande information är ett hjälpmedel för att öka förståelsen för vad som presenteras i årsredovisningars finansiella rapporter. Mängden information kan variera stort mellan olika företag då det saknas tydlig lagstiftning kring detta. Styrelsen ansvarar för att årsredovisningen stämmer med verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan omfattningen narrativ kompletterande information till poster rapporterade i årsredovisningarnas finansiella rapporter och företagens styrelsesammansättning och storlek.  Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. Vi har utifrån tidigare forskning och teorier formulerat ett antal hypoteser som testats för att kunna bekräftas eller förkastas. Data har samlats in genom innehållsanalys då vi undersökt årsredovisningar från 75 företag noterade på Nasdaq OMSX inom segmentet Large Cap.  Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar endast ett par svaga samband, vi ser att både kvinnliga ledamöter och ledamöter oberoende mot större aktieägare har ett svagt positivt samband med narrativ kompletterande information. Gällande styrelsestorlek samt utbildning hittar vi inga samband alls mellan dessa faktorer och narrativ kompletterande information.  Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning föreslår vi att ett större urval tas med, samt eventuellt fler faktorer för styrelsesammansättningen. Vi tror att ett större urval skulle kunna visa på starkare samband än vad vi fått fram i vårt resultat. Ytterligare studier vore att undersöka relationen mellan ägare och ledning och hur denna relation påverkar omfattningen av den narrativa kompletterande informationen. En annan aspekt som kan vara intressant att undersöka är revisorns påverkan på narrativ kompletterande information. Till sist föreslår vi en studie där varje post i resultat- och balansräkningen jämförs för att undersöka förekomsten utav impression management och hur detta påverkas utav styrelsesammansättningen.  Uppsatsens bidrag: Studien tar upp omfattningen av narrativ kompletterande information i årsredovisningar samt hur denna påverkas av styrelsesammansättningen. Tidigare studier har genomförts utomlands men inte på den svenska marknaden. Vårt bidrag är att vi studerar denna relation hos företag registrerade på Nasdaq OMXS inom segmentet Large Cap. Vi undersöker även arbetstagarrepresentanternas påverkan på narrativ kompletterande information, en aspekt som inte undersökts tidigare / Aim: Narrative complementary information is a tool to increase understanding of what is presented in the financial statements of annual reports. In the absence of clear legislation the amount of information between different companies may vary greatly. The Board is responsible for the annual report to reflect reality. The aim of this study is to examine the relationship between the scope of the narrative additional information to items reported in the annual reports financial statements and how it is influenced by corporate board composition and size  Method: The study was conducted with a quantitative approach. Based on previous research and theories we have formulated a number of hypotheses to be tested and confirmed or rejected. Data were collected through content analysis as we examined the annual reports of 75 companies listed on the Nasdaq OMXS in the Large Cap-segment.  Result & conclusions: The results of this study show only a few weak associations. We find that both female members and members independent of the major shareholders have a weak positive relationship with the narrative complementary information. There are no correlation at all to be found between board size and education and narrative complementary information.  Suggestions for future research: For further research we propose that a larger sample is taken and perhaps other factors for the board structure. We believe that a larger sample would show a stronger relationship than we have produced in our results. Another study could be to examine the relationship between owners and management and how it affects the scope of the narrative complementary information. Another interesting aspect to investigate could be the impact of auditors on narrative complementary information Finally, we propose a study where every item in the income statement and balance sheet are compared to determine whether impression management are applied and how this is affected out of board structure.  Contribution of the thesis: The study brings up the scope of narrative complementary information in annual reports and how this is affected by the board structure. Previous studies have been performed abroad but not in the Swedish market. Our contribution is that we study this relationship on companies listed on Nasdaq OMXS in the Large Cap segment. We also investigate the impact of employee representatives on narrative complementary information, an aspect not examined before.

Replacement of physical rear-view mirrors with digital offer new possibilities for vision enhancements and supplementary information that could facilitate driving. However, the invehicle support systems and information contribute to increased mental workload of the driver and inadequate Human Machine Interface (HMI) can lead to distraction and impaired driving performance. Therefore, it is crucial to explore what relevant information can be implemented and how it should be designed regarding cognitive ergonomics to promote human information processing. The aim of the project was to create one or more concepts for supplementary information that could be implemented in the digital mirrors in order to increase driver’s awareness of the surroundings and therefore contribute to improved road safety. The design process consisted of a pre-study regarding cognitive ergonomics followed by three iterations including user interaction, literature studies, concept generation and evaluation with respect to acquired theoretical knowledge and tests with professional truck drivers. This approach allowed for identification of user demands and development a refined user oriented solution. The final concept was evaluated in a driving simulator with ten truck drivers to investigate potential effects on driver performance regarding detection of obstacles in blind spots, vehicle control and subjective opinions considering perceived mental workload and user acceptance. The evaluation resulted in significantly improved detection rate of vehicles in blind spots with the developed concept. Longitudinal and lateral vehicle control was not affected hence, the additional information did not distract the drivers. Furthermore, the drivers perceived mental workload was not increased and the user acceptance was significantly improved after the test indicating that drivers’ expectations were met and furthermore exceeded. The results of the study suggest that supplementary information in digital mirrors can be beneficial for improving driver’s awareness of the surroundings and should be further investigated. / Ersättning av fysiska backspeglar i lastbilar skapar förutsättningar för kompletterande visuell information som kan bidra till säkrare körning. Informationskällor i fordon kan vara en bidragande faktor till ökad mental belastning hos förarna och bristfällig användargränssnitt kan leda till distraktion och nedsatt körprestation. Därmed är det väsentligt att undersöka vilken typ av visuell information som kan implementeras i de digitala speglarna samt hur den ska utformas med avseende på kognitiv ergonomi. Syftet med denna studie var att undersöka vilken relevant information som kan inkluderas i de digitala speglarna för att bidra till ökad medvetenhet om omgivningen hos förarna och därmed till ökad trafiksäkerhet. Utvecklingsprocessen bestod av en förundersökning av de ergonomiska aspekterna följd av tre iterationer bestående av användarundersökning, litteraturstudier, generation av koncept samt utvärdering utifrån erhållen teoretisk kunskap och användartester med yrkesförare. Denna metod möjliggjorde att identifiera användarkrav och utveckla en lösning anpassad efter förarnas behov. Det slutliga konceptet utvärderades i en körsimulator med tio lastbilschaufförer för att undersöka dess potentiella effekter på förarens prestationsförmåga med avseende på detektering av hinder i döda vinklar, fordonskontroll och subjektiva åsikter angående mental arbetsbelastning och användaracceptans. Resultaten påvisade signifikant förbättring av detektion av fordon i de döda vinklarna med det utvecklade konceptet. Kontrollen av fordonet påverkades ej vilket tyder på att informationen inte upplevdes som distraherande. Den subjektiva mentala belastningen ökades inte och användaracceptansen förbättrades signifikant efter testet vilket indikerar att förarnas förväntningar uppfylldes. Resultaten av studien tyder på att kompletterande information i digitala speglar kan vara fördelaktig för att förbättra förarnas medvetenhet om omgivningen och bör utredas vidare.