Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården. Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har. Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar. Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa. Terapin, oavsett djurart och utformning hade en stressreducerande och avslappnande effekt på studiedeltagarna. Detta antas bidrar till den reducerade symtomproblematiken som de upplevde. Den positiva effekten varade framförallt under tiden för terapins genomförande. Även personalen upplevde en minskad stress och en ökad känsla av tillfredställelse med sitt arbete, vilket kan ha bidragit till terapins effekt på deltagarna. Slutsats: Individanpassad djurassisterad terapi kan ha god effekt som en kompletterande behandling på patienters upplevda hälsa i de fall där patienten är öppen för att delta i denna form av terapi. / Background: A basic emotional need of humans is physical touch, which in certain disease states may be difficult to satisfy in healthcare. The effect of physical touch reduces stress and enables humans to become more relaxed, the same effect may be attained by a physical encounter with an animal. Animal-assisted therapy, also referred to as pet therapy can be used as a complementary treatment in healthcare. Aim: To describe the species used in animal assisted therapy, in which way they can be used in the care of rehabilitation and habilitation of patients. A further aim was also to describe if it has an effect on human health, if so, what effect it has. Methods: A literature review, with 11 articles from the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Main results: Most animal species can be used for animal assisted therapy in both mental and physical health. The therapy, regardless of species and design had a stress-reducing and relaxing effect on study participants. This is believed to contribute to the reduction of symptoms they experienced. The positive effect lasted especially during the time of the therapy's intervention. The staff experienced a reduced stress and increased feelings of satisfaction with their work, which may have contributed to the therapy's effect on participants. Conclusion: Personalised animal assisted therapy may be effective as an adjunctive treatment in patients' perceived health in cases where the patient is open to participate in this form of therapy.