SAMMANFATTNING Bakgrund: Funktionsinriktad musikterapi används som en kognitiv och kroppsbaserad komplementär behandlingsmetod för olika patientgrupper inom hälso- och sjukvården där vårdhandlingar har målet att öka patienters upplevda hälsa. Det finns forskning inom olika former av kognitiva kroppsbaserade komplementära behandlingar. Problematiken ligger i att beskrivningar av deltagares erfarenheter efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi endast finns vetenskapligt belyst i mycket begränsad omfattning. Syfte: Syftet är att beskriva hur deltagare erfar hälsa efter behandling med Funktionsinriktad Musikterapi. Metod: Nedskrivna intervjuer analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två kategorier; ökat välbefinnande och stärkta resurser. Kategorin ökat välbefinnande framkom i underkategorierna bättre stämningsläge, minskad huvudvärk, bättre psykisk hälsa och bättre sömnkvalité. Kategorin stärkta resurser framkom i underkategorierna utvecklade sensoriska resurser, utvecklade motoriska resurser, utvecklade kognitiva resurser, utvecklade sociala resurser och utvecklade emotionella resurser. Slutsats: Deltagarna beskrev erfarenheter av ökad upplevd hälsa efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi, och deras erfarenheter kan betraktas som ökad upplevd hälsa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Därmed kan Funktionsinriktad musikterapi utgöra en hälsofrämjande vårdhandling med målet att främja en utveckling mot bättre hälsa för individen. Nyckelord: Hälsa, Komplementär behandling, Resurser, Välbefinnande. / ABSTRACT Background: Functionally Oriented Music Therapy is used as a cognitive and body based complementary treatment for different patient groups in health care, where caring actions have the goal of increasing patients' perceived health. There is research in various forms of cognitive body based complementary therapies. The problem is that descriptions of participants' experiences after treatment with Functionally Oriented Music Therapy only are scientifically illuminated in a very limited extent. Purpose: The purpose is to describe the experiences of health from participants after treatment with Functionally Oriented Music Therapy. Method: Interviews were analysed using a qualitative content analysis Results: The results distinguished two categories; increased well-being and strengthened resources. The category increased well-being was revealed in the subcategories better mood, reduced headache, better psychological health and better sleep quality. The category strengthened resources was revealed in the subcategories developed sensory resources, developed motor resources, developed cognitive resources, developed social resources and developed emotional resources. Conclusion: The participants described experiences of increased perceived health after treatment with Functionally Oriented Music Therapy and their experiences can be considered as increased experienced health by a caring science perspective. Therefore, Functionally Oriented Music Therapy can be a caring action of health promotion with the goal to promote development towards better health for an individual. Keywords: Complementary treatment, Health, Resources, Well-being.

Bakgrund: Långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av jämförelser mellan 12 randomiserade kontrollstudier. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat kan akupunktur ha positiva effekter på smärtlindring, livskvalitet, rörelseförmåga och funktionsförmåga hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Slutsats: Det positiva resultatet kan ses som en indikation till att akupunktur är en fördelaktig behandlingsmetod vid långvarig smärta. Däremot är det viktigt att individualisera vården. / Background: Chronic pain in neck, shoulder or lower back is complex states which might lead to physical and psychological distress and therefore aggravates the daily living. Pharmacological treatment is common for individuals with chronic pain but can cause troublesome adverse effects. Acupuncture is a complementary treatment which origins from Chinese medicine and has been approved as a treatment in Swedish healthcare for various states. Purpose: The purpose was to describe the effects of acupuncture in individuals with chronic pain in neck, shoulder or lower back. Method: A literature review with a quantitative approach has been used and includes comparisons between 12 randomized controlled trials. Results: Acupuncture as a complementary treatment may have a positive effect on pain intensity, quality of life, range of movement and functionality in individuals with chronic pain in neck, shoulder or lower back. Conclusion: Regarding to the positive effects of acupuncture it can be seen as an indicator as treatment towards chronic pain, however the authors emphasize the need of an individualized approach within the health care.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården. Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har. Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar. Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa. Terapin, oavsett djurart och utformning hade en stressreducerande och avslappnande effekt på studiedeltagarna. Detta antas bidrar till den reducerade symtomproblematiken som de upplevde. Den positiva effekten varade framförallt under tiden för terapins genomförande. Även personalen upplevde en minskad stress och en ökad känsla av tillfredställelse med sitt arbete, vilket kan ha bidragit till terapins effekt på deltagarna. Slutsats: Individanpassad djurassisterad terapi kan ha god effekt som en kompletterande behandling på patienters upplevda hälsa i de fall där patienten är öppen för att delta i denna form av terapi. / Background: A basic emotional need of humans is physical touch, which in certain disease states may be difficult to satisfy in healthcare. The effect of physical touch reduces stress and enables humans to become more relaxed, the same effect may be attained by a physical encounter with an animal. Animal-assisted therapy, also referred to as pet therapy can be used as a complementary treatment in healthcare. Aim: To describe the species used in animal assisted therapy, in which way they can be used in the care of rehabilitation and habilitation of patients. A further aim was also to describe if it has an effect on human health, if so, what effect it has. Methods: A literature review, with 11 articles from the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Main results: Most animal species can be used for animal assisted therapy in both mental and physical health. The therapy, regardless of species and design had a stress-reducing and relaxing effect on study participants. This is believed to contribute to the reduction of symptoms they experienced. The positive effect lasted especially during the time of the therapy's intervention. The staff experienced a reduced stress and increased feelings of satisfaction with their work, which may have contributed to the therapy's effect on participants. Conclusion: Personalised animal assisted therapy may be effective as an adjunctive treatment in patients' perceived health in cases where the patient is open to participate in this form of therapy.

Bakgrund: Djur har sedan lång tid tillbaka integrerat med människor i både vårdande och praktiska syften. Var tredje besök i primärvården beror på psykisk ohälsa och sjuksköterskans roll är att främja patientens välbefinnande. Studier visar på att djur inte bara ger människor sällskap, utan även har en förmåga att göra en god inverkan på människor i svåra situationer. Det finns dock ännu okunskap om terapi med djur i den psykiatriska vården. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa review artiklar. Utifrån ett patientperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters erfarenheter av djurterapi vid psykisk ohälsa. Resultat: De analyserade resultaten utgick från sex review artiklar. I analysen av erfarenheter som patienterna upplevt av djurterapi framkom tre olika teman: sociala och emotionella förbättringar, förbättringar i vardagen, samt symtomlindring och distraktion. Konklusion: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av djurterapi vid psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis kan resultatet från denna studie dra slutsatsen att djurterapi generellt upplevs som en positiv erfarenhet och kan vara ett bra verktyg för sjuksköterskor vid arbeten med psykisk ohälsa hos patienter. / Background: For a long time, animals have been integrated with humans for both caring and practical purposes. Every third visit to primary care is due to mental illness and the nurse's role is to promote the patient's well-being. Studies show that animals not only keep people company but also have the ability to make a good impact on people in difficult situations. But still, there is ignorance about therapy with animals in mental health care. Method: A literature study with quantitative and qualitative review articles. From a patient perspective. Aim: The purpose of the study is to shine a light on patients' experiences of animal therapy in mental illness. Findings: The analyzed results were based on six review articles. In the analysis of experiences that patients experienced from animal therapy, three different themes emerged: social and emotional improvements, improvements in everyday life, as well as symptom relief and distraction. Conclusion: The purpose of the literature study was to shed light on patients' experiences of animal therapy in mental illness. In summary, the results from this study can conclude that animal therapy is generally perceived as a positive experience and can be a good tool for nurses when working with mental illness in patients.