Understött av tidigare forskning och teoretiska perspektiv antas väl valda digitala spel, genom didaktiskt genomtänkta undervisningsformer, kunna utgöra ett särskilt gynnsamt alternativ till traditionell matematikundervisning i den svenska grundskolans tidigare årskurser. Detta i egenskap av att tillåta konceptuellt främjande aktiviteter genom inre motivation och att kunna föranleda situerat lärande i virtuella lärandemiljöer.Genom en enkätundersökning riktad mot lärare verksamma i åk F–3 kartläggs deras syn på och användning av digitala spel i matematikundervisningen och hur dessa motsvarar förutsättningar för situerat lärande. En vanligt förekommande speltitel väljs sedan mot bakgrund av enkätsvaren, varpå den analyseras för att bedöma i vilken grad den är lämpligt utformad för att underbygga den nödvändiga inre motivationen.Utifrån resultaten förefaller digitala spel i den faktiska undervisningen, i motsats till den potential de antas besitta, förekomma främst som verktyg för instrumentell, konceptuellt begränsande färdighetsträning. Såväl i lärarnas inställning till som i användande av spel och deras återkommande val av den analyserade speltiteln. Detta problematiseras och föranleder en önskan om ytterligare forskning som genom praktiska studier kan tydliggöra hur lämpliga digitala spel kan användas på vis som gynnar utvecklandet av en konceptuell matematikförståelse.