Studier visar att strokesjukvården i Sverige har en ojämn kvalitet. Denna studie syftar till att vidare undersöka möjliga ojämlikheter i strokevården. I uppsatsen undersöktes huruvida födelseland påverkar hur patienter som insjuknat i stroke skattar sin hälsa, nöjdhet med vården och nedstämdhet. Därtill jämfördes två statistiska metoder som kan hantera skillnader i patientsammansättning (t.ex. ålder och andra bakgrundsfaktorer), vilka var multipel logistisk regression och propensity score matching följt av konditionell logistisk regression. Båda metoderna gav signifikanta resultat. Resultatet visade att det är troligare att uppskatta sin allmänna hälsa som dålig, vara missnöjd med vården och vara nedstämd ofta eller ständigt för patienter födda utanför Sverige jämfört med de födda i Sverige, oberoende av vilken metod som användes. Propensity score matching visade större påverkan av födelseland på de undersökta responsvariablerna jämfört med multipel logistisk regression. Däremot var resultaten från multipel logistisk regression mer precisa.

Wear condition modelling is a research topic which lately has increased in popularitydue to its significance to the railway industry. Large sums are spent on maintenanceof the network every year, which has generated a demand for understanding and predictingwear mechanisms in a multitude of components within both railway vehiclesand infrastructure. To acquire this knowledge, using a simulation software to predictwear and maintenance needs, is a cheap and dependable option. This thesis sets outto create a wear modelling software for the catenary-pantograph interaction, which intheory could enlighten railway operators of the condition of their infrastructure. This research contains an extensive literature review on the subject of wear modelling,analysing different strategies and theories of the wear mechanism and desired modelproperties. Thereafter, an attempt to recreate a model for a representative Swedishcase was conducted; implementing parameters of a typical Swedish rail vehicle to awear rate formula, recreating a passage of a pantograph sliding along the catenary.The output was a wear rate as a function of time, a determination of life expectancyfor the infrastructure and a worn profile of the catenary wire after one year of operation. The model, named AWEAR, was deemed functional for determining wear mechanismtendencies and behaviour for a few cases of alternating parameters. However, sinceno validation could be performed due to a lack of resources, the validity of the outputvalues could not be confirmed - thus leaving calibration of the model to future work.In conclusion, AWEAR needs to be calibrated for future research but does contain amultitude of enhancement opportunities proposed in this thesis. While not completelyfunctional, the software was deemed a useful foundation for future projects and mightresult in a product that aids operators maintaining their infrastructure.Keywords: Wear modelling, catenary pantograph interaction, mechanism, / Slitagemodellering är ett forskningsområde som den senaste tiden har ökat i popularitetpå grund av dess betydelse till järnvägsindustrin. Stora summor spenderas på underhållav nätverket varje år, vilket har genererat en efterfågan på att förstå och förutspåslitage i en mängd olika komponenter inom både spårfordon och infrastruktur.För att uppnå vetskapen, är att använda simulering till att förutspå slitage och underhållsbehov, ett billigt och tillitsfullt alternativ. Detta arbete söker att skapa ett slitagemodelleringsprogram för interaktionen mellan pantograf och kontaktledning, vilket iteorin skulle kunna upplysa järnvägsoperatörer om skicket på deras infrastruktur. Denna forskning innehåller en genomgående litteraturstudie inom ämnet slitagemodellering, där det olika strategier och teorier analyseras om slitagemekanism och önskade modellegenskaper. Därefter görs ett försök på att återskapa en modell för ettrepresentativt svenskt fall; där parametrar för svenska järnvägsfordon och svensk infrastruktur implementeras i en ekvaktion för att simulera en passage av en pantografglidandes längst med en kontaktledning. Resultatet var en slitagenivå som funktionav tiden, ett fastställande av förväntad livslängd på infrastrukturen och en modelleradprofil av kontaktledningen efter ett år i tjänst. Modellen, döpt till AWEAR, ansågs funktionabel till att identifiera tendenser inomslitagemekanism och beteende för ett fåtal fall av alternerande parametrar. Då ingenjämförelse med resultat och data från riktiga scenarion genomfördes på grund utav enbrist på resurser, kunde resultaten från modellen inte bekräftas och därmed lämnadeskalibreringen åt framtida arbete. Sammanfattningsvis behöver AWEAR kalibrerasför framtida forskning men innehåller därtill en mängd olika förbättringsmöjligheterföreslagna i denna rapport. Även om modellen hitills inte är fullkomligt funktionabel,kan den skapade mjukvaran anses vara nyttigt grundmaterial för framtida projekt. Islutändan kan detta därmed