Duisburg, Essen, Universiẗat, Diss., 2005.

Regensburg, Univ., Diss., 2005. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2004. Computerdatei im Fernzugriff.

Regensburg, Univ., Diss., 2005. / Computerdatei im Fernzugriff.

Regensburg, Univ., Diss., 2005. / Computerdatei im Fernzugriff.

Regensburg, University, Diss., 2005.

Würzburg, Universiẗat, Diss., 2004. / Erscheinungsjahr an der Hauptitelstelle: 2003.

Regensburg, Universiẗat, Diss., 2005. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2004.

Tübingen, Universiẗat, Diss., 2004.

Halle, Wittenberg, University, Diss., 2002.

Samhällsvården av barn består till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör därmed en viktig resurs för samhället. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrån familjehemsföräldrarnas perspektiv och den som genomförts är framförallt internationell. Socialtjänsten är enligt 6 kap 7a § Socialtjänstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsföräldrar det stöd och den rådgivning de är i behov av. Syftet med studien är därför att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av kontakten med och stödet från socialtjänsten gällande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsföräldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet består av semi-strukturerade intervjuer med åtta familjehem i Örnsköldsvik respektive Umeå kommun. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i sex huvudkategorier och dessa utmynnade i tre tolkande teman, Motiv till att vara familjehemsförälder, Yrke eller livsuppgift – vad definierar familjehem? och Vad familjehemsföräldrarna behöver. Intervjupersonerna upplever att kontakten med och stödet från socialtjänsten är bristande och att det finns mycket att arbeta med för att uppnå en förbättring. Trots de upplevda bristerna uppvisar familjehemsföräldrarna en stor förståelse för socialsekreterarnas arbetssituation och de begränsningar som organisationen utgör. Ett viktigt förslag som framkommer är att professionalisera familjehemsuppdraget för att höja statusen, öka tryggheten och skapa bättre ekonomiska förutsättningar för familjehemmen. Slutsatserna är att familjehemmen efterfrågar mer stöd men för att detta ska kunna ske måste arbetsförhållandena för socialsekreterarna förändras.