När taligenkänningssystem ska användas praktiskt är det ofta i bullriga omgivningar. Undersökningen är ett försök att teoretiskt och praktiskt jämföra olika typer av störningsreducerande mikrofoner. Jämförelsen gäller både ljudkvaliteten i allmänhet och mikrofonernas egenskaper för automatisk taligenkänning i synnerhet. Ljudkvaliteten har undersökts dels genom mätningar i ekofritt rum, dels genom studier av mikrofonernas talåtergivning. Det senare har skett med hjälp av olika typer av spektrogram för tal, upptaget via de olika mikrofonerna. Mikrofonernas lämplighet i samband med automatisk tal igenkänning har provats genom igenkänningsförsök, både med och utan bakgrundsbuller. De jämförda mikrofontyperna är ; en riktmikrofon, två närmikrofoner av tryckgradienttyp samt en kontaktmikrofon. För den senare har olika placeringar provats. Kontaktmikrofonen har ägnats speciell uppmärksamhet eftersom denrepresenterar en helt annan princip än de andra mikrofonerna. Användning av kontaktmikrofon ger en förvrängning av talet, vilken beror på mikrofonens placering. I undersökningen har två placeringar använts, på halsen och på pannan. Spektrogram för ett urval av fonem, inspelade dels via kontaktmikrofon i dessa placeringar, dels via en normal referensmikrofon finns samlade i APPENDIX efter sid 133. Kontaktfuikrofonplaceringen på halsen visade sig ge en återgivning tillräckligt naturlig både för allmän användning och för automatisk talignkänning. Störningsundertryckningen var betydligt bättre än med de konventionella mikrofonerna. De konventionella mikrofonerna undertryckte lågfrekvent buller relativt dåligt. Detta gav problem vid taligenkänningen.

Contact microphones, especially throat microphones, have been developed to be used in environments with high background noises to improve the speech intelligibility in communication. They pick up vibrations from the surface they are attached to and are therefore less sensitive to sound and noise from the air. Comparison of the speech intelligibility with other types of microphones have previously been done by letting test persons examine the communication devices in question. This study examines the possibility to make use of the STI-method instead and therefore make a comparison faster, more cost-efficient and customizable. The thought is that if the relationship between speech signals and vibrations were known, it could be used to transform the STI test signal to vibrations and then use the STImethod to estimate the speech intelligibility for the chosen contact microphone. This study, containing 22 men and women, evaluated the vibrations at the most suitable locations on the head for contact microphones and compared it with the speech signal of the same test person. Frequency responses were calculated for all locations of the head and a more detailed study showed that the frequency response of the neck may be approximated as a second order lowpass filter with a cut-off frequency of about 300 Hz that attenuates speech signals with higher frequencies. Experiments were also done to measure the STI value of a throat microphone with the known relationship. However, the results pointed out several problems that needs to be addressed before a STI method can be performed successfully. The results from this study may also be used to deeper study the relationships between different vibrations resulting from speech signals and suggestions on how the performance of contact microphones may be improved are given.