Ljud från bilar och maskiner, som inte hör hemma i den normala ljudmiljön, kan vara svåra att lokalisera och tolka av en mängd anledningar. Skulle det visa sig att något är fel och behöver ordnas, blir exempelvis en bilmekaniker tvungen att testa sig fram på traditionella sätt för att hitta ljudkällan och felet. Målsättningen med detta arbete är att utveckla en prototyp, som kan hjälpa till med att framhäva och identifiera avvikande ljud i realtid. Utöver författarnas eget arbete tar rapporten även upp teori kring signalbehandling. I rapporten beskrivs även vetenskapliga arbeten som på olika sätt relaterar till författarnas.En prototyp byggdes som låter en användare lyssna på signalbehandlat ljud i realtid med hjälp av hörlurar. Ljud samlas in med två kontaktmikrofoner och signalbehandlas på ett inbyggt system. Prototypen fungerar som en verktygslåda, vilken låter användaren växla mellan tre olika signalbehandlingsmetoder. Två av metoderna baseras på ett ensamt bandpass respektive bandspärrfilter, vilka användaren kan flytta längs med halva samplingsfrekvensen. Den tredje metoden består av fyra bandpassfilter i följd längs med samplingsfrekvensen, vilka går att höja och sänka individuellt.Prototypen testades med hjälp av två kontrollerade experiment, där testare skulle lokalisera riktningen för olika sorters ljud i en ljudmiljö på två olika testuppställningar. Hypotesen för båda experimenten var att det skulle bli lättare att urskilja ett givet eftersökt ljud i en ljudmiljö, om någon signalbehandlingsmetod användes i förhållande till om ingen användes. Resultaten blev att testarna lyckades bättre med att identifiera riktningen för givna ljud bättre med hjälp av signalbehandlingsmetoderna. Däremot visade testerna att de olika signalbehandlingsmetoderna var olika bra. Det ensamma bandpassfiltret visade sig vara bäst då den användes flest gånger,medan de fyra bandpassfiltren i följd används minst antal gånger.

Denna undersökning beskriver ett aktionsforskningsprojekt på gymnasiet i kursen Musikproduktion 2. Syftet är att förstå hur fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar kan ge gymnasieelever tillgång till kreativa processer. Eleverna byggde egna kontaktmikrofoner och fältinspelningen skedde framförallt i utomhusmiljöer. Flödesövningar, inspiration från tvärkonstnärliga metoder och improvisation gav eleverna tillfälle att träna sin kreativa förmåga. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner med aktionsforskning som metod och mellan varje lektion har vi reflekterat och modifierat vårt lektionsmaterial. Med hjälp av våra teoretiska ingångar lek, flow och problemlösning har vi försökt att se hur elevernas kreativitet kommer till uttryck. Lektionsinnehållet har dokumenterats genom ljudupptagning och film. Vi som genomfört studien har deltagit som lärare där vi observerat, tolkat och analyserat elevernas tecken med stöd av det sociokulturella perspektivet. Undersökningen har kompletterats med att eleverna fyllt i en enkät före och efter projektet. Studien har visat att elever fått tillgång till kreativa processer genom att genomföra ett projekt med fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar. I diskussionen lyfter vi bland annat fram vikten av utrymme för elevers initiativ, synergieffekter mellan teknik och kreativitet samt att elevers undersökande av kreativa processer behöver tid och fokus.