<p><em>Syfte</em>: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.</p><p><em>Metod</em>: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.</p><p><em>Resultat</em>: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs. En annan anledning är  att företagen genom sin marknadsföring tar sitt ansvar vad gäller informationsspridning  om läkemedlen och resultatet i undersökningen visar att företagen uppvisar  en ärlighet i marknadsföringen. Då ärlighet kopplas samman med trovärdighet  och hänsyn tas till den informationstillgång som marknadsföringen erbjuder,  visar även detta på ett moraliskt rättfärdigat agerande. Vid utförandet av annonser  för receptbelagda läkemedel visade det sig att mer resurser läggs på att  skapa en informativ reklam än vad det görs vid utformandet av reklam för de receptfria  läkemedlen. I den marknadsföring som bedrivs för receptfria läkemedel  skulle en mer informativ och saklig marknadsföring öka företagens moraliska  anseende.</p> / <p><em>Aims</em>: Overall aims of this thesis are to bring a broader and deeper understanding, from  a moral point of view, of marketing of pharmaceuticals, and to consider whether  there is a reason for separating advertising from information in the sector.</p><p><em>Methods</em>: A qualitative approach to the subject was used. Methods for data compilation  were semi-structured interviews with representatives for The Swedish Association  of the Pharmaceutical Industry (Läkemedelsindustriföreningen), and studies  of advertisements in The Journal of the Swedish Medical Association (Läkartidningen)  and commercials on a TV channel (TV4). A customised, self-made,  grid was utilised for coding and compiling data from the observations of commercial  material. Following that, the empirical material from interviews as well  as observations has been analysed, using the theory of counter productivity as a  model for ethical audit.</p><p><em>Results</em>: The authors judge marketing activities of the pharmaceutical industry to be morally  justified. One reason for this judgement is, that the pharmaceutical industry  contributes to an increased well-being among citizens by providing research, research  activities being financed by revenues, which – in turn – are enhanced by  marketing. Another reason is that companies show responsible in the dissemination  of information and that the results of the study indicate sincerity in marketing.  When responsibility is linked to trustworthiness and when availability of information  provided by marketing activities is taken into consideration, there is  also evidence of a morally justifiable behaviour. Advertisements for drugs on  prescription showed more informatively designed than those for over-the-counter  drugs. A more informative and appropriate marketing of non-prescription pharmaceuticals  would enhance the moral reputation of the companies.</p>

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen. Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision. Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs. En annan anledning är  att företagen genom sin marknadsföring tar sitt ansvar vad gäller informationsspridning  om läkemedlen och resultatet i undersökningen visar att företagen uppvisar  en ärlighet i marknadsföringen. Då ärlighet kopplas samman med trovärdighet  och hänsyn tas till den informationstillgång som marknadsföringen erbjuder,  visar även detta på ett moraliskt rättfärdigat agerande. Vid utförandet av annonser  för receptbelagda läkemedel visade det sig att mer resurser läggs på att  skapa en informativ reklam än vad det görs vid utformandet av reklam för de receptfria  läkemedlen. I den marknadsföring som bedrivs för receptfria läkemedel  skulle en mer informativ och saklig marknadsföring öka företagens moraliska  anseende. / Aims: Overall aims of this thesis are to bring a broader and deeper understanding, from  a moral point of view, of marketing of pharmaceuticals, and to consider whether  there is a reason for separating advertising from information in the sector. Methods: A qualitative approach to the subject was used. Methods for data compilation  were semi-structured interviews with representatives for The Swedish Association  of the Pharmaceutical Industry (Läkemedelsindustriföreningen), and studies  of advertisements in The Journal of the Swedish Medical Association (Läkartidningen)  and commercials on a TV channel (TV4). A customised, self-made,  grid was utilised for coding and compiling data from the observations of commercial  material. Following that, the empirical material from interviews as well  as observations has been analysed, using the theory of counter productivity as a  model for ethical audit. Results: The authors judge marketing activities of the pharmaceutical industry to be morally  justified. One reason for this judgement is, that the pharmaceutical industry  contributes to an increased well-being among citizens by providing research, research  activities being financed by revenues, which – in turn – are enhanced by  marketing. Another reason is that companies show responsible in the dissemination  of information and that the results of the study indicate sincerity in marketing.  When responsibility is linked to trustworthiness and when availability of information  provided by marketing activities is taken into consideration, there is  also evidence of a morally justifiable behaviour. Advertisements for drugs on  prescription showed more informatively designed than those for over-the-counter  drugs. A more informative and appropriate marketing of non-prescription pharmaceuticals  would enhance the moral reputation of the companies.