<p>Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.</p><p>Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.</p><p>Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.</p>

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.

Studiens syfte var att undersöka om normer och motivation kan upplevas ha inverkan på kontraproduktivt arbetsbeteende inom miljöarbete. Den idag vedertagna benämningen miljöarbete har tidigare omfattats av olika typer av renhållningsarbete. Respondenterna, som arbetade på olika anläggningar runt om i Sverige, valdes ut efter att de själva anmält intresse att delta i studien. Studien bestod av en induktiv och kvalitativ forskningsprocess och genomfördes med hjälp av telefonintervjuer. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att individens motivationsnivå kan upplevas ha inverkan på dennes benägenhet att agera utifrån ett kontraproduktivt beteende. Likaså kan normer upplevas bidra till kontraproduktivt beteende. Utifrån respondenternas redogörelser upplevs inre motivationsfaktorer ha essentiell betydelse i frågan om benägenheten att uppvisa kontraproduktivt arbetsbeteende på organisationen. / The purpose of the study was to investigate whether norms and motivation can be perceived as having an impact on counterproductive work behaviour among environmental workers. The term environmental workers comprise different types of cleaning workers. The respondents were chosen after they themselves declared an interest in participating in the study. The following study consisted of an inductive and qualitative research process and were conducted with the help of telephone interviews. The interviews were analysed through a thematic analysis. The result showed that the individual's level of motivation can be perceived to have an influence on the individual tendency to act on the basis of counter-productive behaviour. Similarly, norms can be perceived as support for counter-productive behaviour. Based on the respondents' statements, internal motivation factors are considered to be of crucial importance in the question of the tendency regarding counterproductive work behaviour among environmental workers.