Parodontit är en kronisk sjukdom som kräver en hög grad av egeninsats av patienten vilket gör att tandvården kan behöva kunskaper om beteendeförändringar. Hälsobeteende kan påverkas av individens kontrolluppfattning om sin sjukdom. En teori som beskriver människors uppfattning om var de förlägger kontrollen för sin hälsa är Health Locus of Control (LOC). Syfte: att undersöka om LOC har någon betydelse för 1) munhälsobeteende, vilket innefattade patientens egenvård och tandvårdsregelbundenhet samt 2) om någon av dessa studier visade att LOC kunde förändras genom en intervention. Material och Metod: Litteratursökning gjordes i databasen PubMed där 21 artiklar valdes ut. Resultat: De studier som funnit ett samband mellan LOC och munhälsobeteende är få till antalet och är utförda på deltagare med olika bakgrundsfaktorer och med olika skalor och dimensioner, vilket försvårar en jämförelse. I den mån man funnit samband med LOC och munhälsobeteende har ”chance” LOC och ”betydelsefulla andra” LOC haft samband med en sämre egenvård och ”intern” LOC haft samband med en bättre egenvård och högre frekvens av tandvårdsbesök. Ingen studie har kunnat påvisa att LOC kan förändras genom ett interventionsprogram. Diskussion: Att endast mäta en kontrollkomponent, som exempelvis LOC, verkar inte ge tillräcklig information, men kontrollbegreppet som helhet kan vara av betydelse när man vill undersöka munhälsobeteende. Det kan också vara värt att undersöka om individer med olika LOC bör få egenvårdsråd framfört på olika sätt. Förslagsvis bör man undersöka om man ska skilja på ”allmän” LOC och ”tandhälso” LOC beroende på om man ska mäta biologi (parodontit) respektive beteende (egenvård).