Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ”Störande elever – korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet”. Avhandlingen skrevs 2008 vid Linköpings universitet och är en av de få forskningsrapporter som finns inom området. Som instrument användes en enkätundersökning, som skickades till en skola i Tyskland (på tyska) och till en skola i Sverige (på svenska). Resultaten visar att de finns både skillnader och likheter mellan de två deltagande skolorna. I stort sett kan man dock säga att lärarna i den tyska skolan använde sig av mer varierande åtgärder än lärarna i den svenska skolan.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2. Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning. I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK. Undervisningsmetoden tycks underlätta för dem att uppmärksamma skillnaden mellan sitt inlärarspråk och målspråket svenska, d.v.s. noticing the gap, vilket är viktigt för att de själva ska bli bättre på att fokusera form i en kommunikativ kontext och bli mer självreglerande.

Previous studies have shown that written corrective feedback (CF) addressing errors can help students to improve their language accuracy. In order to improve students' vocabulary skills, studies suggest that less explicit corrective feedback methods are more successful than more explicit ones. This small-scaled study tried to investigate what CF methods are used by three teachers concerning vocabulary errors in students' written assignments, what method is preferred by the teachers and the students in their classes and why, whether the students have to post-edit the essays after the teacher has given them feedback and finally, whether the students and their teachers believe they improve their vocabulary after the given feedback. The results show that all teachers used a varied set of corrective feedback types. The written corrective feedback method preferred by teachers in this study are underline and underline and describe. The method preferred by students are underline and describe and direct correction. In order for the feedback to be effective, the students need to work with the given corrective feedback. / Tidigare studier har visat att skriftlig korrigerande feedback som gäller språkfel kan hjälpa eleverna att förbättra sin språkriktighet. Studier tyder på att de mindre explicita korrigerande feedbackmetoderna är mer framgångsrika, när det gäller att förbättra elevernas ordförråd. Den här studien undersökte vilka feedbackmetoder på vokabulärfel i skriftliga texter tre lärare använder, vilken metod som föredras av lärarna och deras elever, om eleverna bearbetar sina texter utifrån lärarens feedback och slutligen, om eleverna och deras lärare tror att eleverna lär sig ny vokabulär utifrån lärarens feedback. Resultaten visar att alla lärare använde en varierad uppsättning av korrigerande feedbackmetoder. Den skriftliga korrigerande feedbackmetod som föredras av lärarna i denna studie är understrykning och understrykning med förklaring. Den metod som föredras av eleverna är understrykning med beskrivning och direkt korrigering. För att feedback ska vara effektiv måste eleverna bearbeta den feedback de fått av läraren.

Syftet med arbetet är att belysa och förbättra maskinunderhållet inom Sweprod. Detta med fokus på eloxeringsprocessen samt att identifiera hur förebyggande underhåll på bästa sätt kan införas på Sweprod. Målet med studien är att ge organisationen en bild av hur det förebyggande underhållet ser ut och att ge dem förslag på vad det finns för förbättringsåtgärder och hur det kan implementeras. Organisationen har, som många andra verksamheter som arbetar inom tillverkning av produkter, många maskiner som kräver någon typ av underhåll. Ytbehandlingsprocessen som studien beskriver, kallas för eloxering och är en process som hanterar ytan på plåtar för att kunna färglägga dempå ett korrekt sätt. Oplanerade driftstopp på maskiner och förseningar i leveranser av produkter inom organisationen har gjort att underhållsprocessen hamnat i fokus. Organisationen reagerar oftare när något händer i form av korrigerande underhåll istället för att planera in förebyggande underhåll eller villkorbaserat underhåll för att minska sannolikheten att något händer. Det har gjort att organisationen vill se över rutinerna kring underhållet med fokus på det förebyggande underhållet. Studien lyfter främst fram olika underhållsstrukturer med inriktning på förebyggande underhåll. Studien hanterar även förslag på hur organisationer på ett effektivt sätt kan arbeta med att implementera eventuella förbättringsområden som identifieras med hjälp av kvalitetsverktyg. Intervjuer med medarbetare och ledning inom organisationen har varit en stor faktor för att identifiera orsaker till att underhållet anses vara bristfälligt. Det har resulterat i att identifiering av grundorsaker inom eloxeringsprocessen har hittats som visar att med relation till olika underhållsstrukturer finns förbättringsmöjligheter inom främst helhetsstrukturen. Det som ligger i fokus är främst underliggande struktur i from av Maintenance Management, Routine Maintenance Program, Reliability-Centered Maintenance, Total Productive Maintenance. Inom eloxeringsprocessen finns det också flera kontrollmätningar som inte används till det förebyggande underhållet. Hade processen strukturerats med hjälp av Maintenance Management hade ett villkorbaserat underhåll varit av nytta för processen. Studien som har utförts av författaren har stegvis gett en inblick i vilka orsaker som är bristfälliga inom organisationen. Det har också gett en mer detaljerad inblick i eloxeringsprocessen, där det även identifierades grundorsaker som visar att underhållsstrukturen är en faktor till att förebyggande underhållet anses vara bristfälligt. Studien har också med hjälp av tidigare forskning identifierat angreppsätt för hur strukturen bör se ut inom organisationen med koppling till undersökningen som gjorts. Förslag har också presenterats på hur organisationen på ett effektivt sätt skulle kunna implementera underhållsstrukturen till eloxeringsprocessen med hjälp av en implementeringsprocess.