Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Erratalista bifogad på lösblad.

This thesis is a study of the indicated connection between degree of market orientated solutions and range of formal actions against corruption in Swedish municipalities. The indicated connection points in the direction that municipalities with a high degree of market orientated solutions have a higher range of formal actions against corruptionthan municipalities with a low degree of market orientated solutions. In this thesis the indicated connection is studied by analyzing documents fromand interviewing representatives of two Swedish municipalities with differentdegree of market oriented solutions; Botkyrka municipality representing a lowdegree and Nacka municipality representing a high degree. The results of analyzed documents and interviews show the range of formal actions taken against corruption by the municipalities.The empirical results of this thesis is that Nacka municipality have a higher range of formal actions against corruption than Botkyrka municipality has, a result which corresponds with and confirm the indicated connection between high degree of market orientated solutions and high range of formal actions against corruption.

No description available.

Univ., Habil.--Zürich, 2003. / Literaturverz. S. XXXIII - LXXI.

Univ., Diss.--Genève, 2001. / Literaturverz. S. [429] - 469.

Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse av hur uppfattningar om korruption kan påverka kommuners arbete med att motverka korruption. Det var av intresse att studera attityder till korruption till följd av att tidigare forskning visat på att förekomsten av korruption påverkas av människors uppfattningar av korrupta beteenden. Toleransnivån mot korruption är låg i Sverige men en oroande utveckling är att toleransen tycks ha ökat. Det finns dock både få nationella samt internationella studier om korruption i Sverige, det är därmed svårt att avgöra hur korruption i Sverige utvecklats över tid. Studiens två frågeställningar var: Vad anser kommunrepresentanterna vara korruption inom den kommunala förvaltningen? Hur arbetar Söderhamn- Hudiksvall- och Ljusdals kommun för att motverka korruption? Denna studie har avgränsats till att studera tre kommuner i Hälsinglands landskap. Vidare har studien avgränsats till att studera hierarkiskt högt uppsatta personer inom kommunens tjänstemannastab, personalchefer och kommunchefer. I denna studie användes Heidenheimers kategorisering av korrupta beteenden i termerna svart- grå- och vit korruption samt Papakostas indelning av korruption i ”iögonfallande-” respektive ”sofistikerad korruption”. Kategorierna har varit användbara i studien för att förtydliga och uppmärksamma svårigheterna i att definiera vad korruption innebär. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes då det fanns en önskan om att erhålla en djupare förståelse för vad kommunrepresentanterna ansåg vara korruption och hur kommunerna arbetade för att motverka detta. Ett målinriktat urval har använts där fem av de sex tillfrågade valde att delta i studien, både kvinnliga och manliga kommunrepresentanter har intervjuats och deras arbetslivserfarenhet har varierat i stor utsträckning. Sammanfattningsvis gick det att konstatera att korruption uppfattas på många olika sätt, majoriteten av intervjupersonerna beskriver korruption som ageranden där personer skapar egen vinning på bekostnad av verksamheten de utgör en del utav. Vidare arbetade ingen av de tre kommunerna aktivt med att förebygga korruption, till följd av att korruption inte uppfattades som ett problem i kommunerna. Resultaten som framkommer i studien stämmer väl överens med tidigare forskning

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt från psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus låg på upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktärers oetiska beslut inom gråzoner i arbetslivet. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaområden; Förminskning av egen skuld, Beroendeställning, Intressekonflikt, Vad är korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten. Resultatet visade att processer som anses ligga bakom uppkomsten av korruption är förminskning av egen skuld, beroendeställning med upplevd press och intressekonflikt med sin arbetsroll. Resultatet visade att benägenheten till att agera korrupt kan bero på både individ och situation. Vidare visar resultatet att definitionen av korruption har en avgörande betydelse för hur man bedömer ett oetiskt agerande.

Sambandet mellan korruption och direktinvesteringar har uppmärksammats allt mer efter en stor ökning av direktinvesteringar sedan slutet på 1980-talet. Denna studie undersöker därför empiriskt hur mycket korruptionsgraden i ett land påverkar direktinvesteringar. Detta har gjorts genom att utgå från två hypoteser:  H1: Sveriges beslut att direktinvestera påverkas negativt av korruptionsgraden i värdlandet.  H2: Korruptionsgraden har en negativ inverkan på storleken på inåtgående direktinvesteringar i världen.  Utöver detta undersöks hur variablerna BNP, population, export och arbetslöshet i värdlandet, samt avståndet mellan investeraren och värdlandet, påverkar direktinvesteringar.  Studien har genomförts med OLI-paradigmet2 samt gravitationsmodellen som teoretisk grund. Två olika regressionsmodeller har sedan skapats; två tvärsnittsstudier för år 2001 och 2008 samt en studie på medelvärden för åren 2004-2010. Vi finner att beslutet att direktinvestera påverkas av korruption. Dock har vi inte kunnat fastställa huruvida korruption påverkar storleken på direktinvesteringar efter att beslutet om att investera väl har fattats.

Zugl.: Osnabrück, Universiẗat, Diss., 2009.

Zugl.: Leipzig, Handelshochsch., Diss., 2007