Ökad planering och kontroll av projektering i byggprojekt kan leda till tidsbesparingar och kvalitetsförbättringar, menar Lidelöw, Stehn, Lessing och Engström (2015). Computer Aided Design (CAD) är en teknik som vanligtvis används för att stödja framställningen av ritningar under projekteringsprocessen. Ett sätt att använda dessa CAD-program för att skapa kontroll, automation och variation i projektering kan vara genom tekniken generativ design. Med generativ design kan krav definieras i algoritmer, som sedan möjliggör automatiskt genererade designalternativ (Jia, 2015). Idag finns lite information om hur krav påverkar bostadsutformning samt vad teknikens potential är utifrån olika aktörers perspektiv. Studien har genomförts som en fallstudie och den har haft syftet att bidra till kunskap inom dessa ämnen. För att skapa goda förutsättningar för att besvara syftet och tillhörande frågeställningar genomfördes först en litteraturstudie, där en teoretisk grundförståelse skapades för fortsatta studier och analys. De primära teoretiska ämnena för att skapa en djupare förståelse var: Industriellt byggande, Generativ design med stödjande algoritmiska metoder, Kravhantering och Projektering. Därefter genomfördes datainsamlingen i två delar. Den första delen var laborativ och gjordes med utgångspunkt från uppdragsgivares typhus, där en lägenhet användes som underlag för att testa hur olika krav påverkade planlösningens utformning. Utifrån erhållen teori kunde olika krav testas genom implementerande som funktioner och parametrar i en algoritm. Planlösningsförslag kunde genereras utifrån algoritmen, som senare användes som diskussionsunderlag och analysunderlag. Vid andra steget i datainsamlingen genomfördes en gruppintervjun utifrån ett generellt perspektiv för att undersöka teknikens potential, vilket senare användes för att kunna analysera behovet utifrån verksamma aktörers synvinkel. Resultat visade att utformning med införda funktioner kunde kategoriseras som kontrollerande eller friare, där de hade olika påverkandegrader på utformningen. Teknikens stora fördelar var tidsbesparingar och designvariation. Mest fördelar visades tidigt i projekteringsprocessen eftersom det finns en låg komplexitet och få krav att beakta. Generativ design kan främst vara användbart för arkitekter och bostadsutvecklare för översiktlig planering av bostadshus. Med större marginaler i bostadsutformning samt fler införda krav än vad som testats i studien, kan ett generativt designverktyg ha potential även i senare skede.  Analysen visade att användbarheten av generativ design till stor del beror på vad syftet med det är. Mycket är beroende på vilka förväntningar användaren har på generativ design, vad det ska klara av att leverera, vilket skede i bostadsutformning som syftas till att stödja eller vilken aktör det syftar till att stödja. Beroende på vad som ska stödjas kan olika algoritmiska metoder vara aktuellt, något som bör undersökas vidare. Fortsättningsvis kan det vara värdefullt att undersöka generativ design utifrån ett tidigare skede i projekteringsprocessen, där fördelarna visade sig vara större. Eventuellt med tillämpning av en annan algoritmisk metod än vad som testades i studien. En annan intressant aspekt vore att undersöka hur kraven påverkar designvariation. Detta eftersom fler krav skulle vara värdefullt att implementera för att uppnå en förbättrad kvalitet på designalternativen, samtidigt som fler implementerade krav kan hämma designvariationen, som är en av de största fördelarna med generativ design.