Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) under de senaste åren har varit revolutionerande. I takt med att AI fortsätter att utvecklas blir användningsområdena allt fler. Den ökade användningen av AI som en metod eller ett verktyg för att framställa och generera texter, musik, konstverk eller andra kreativa verk är ett allt vanligare fenomen. AI kan beskrivas som en maskin med förmågan att efterlikna mänskligt beteende och därmed ersätta mänskliga processer. Upphovsrätten omfattar idag litterära och konstnärliga verk, med syftet att skydda mänskligt kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att därmed att utreda om AI-genererade verk åtnjuter upphovsrättsligt skydd utifrån gällande rätt. Den metod som använts är den rättsdogmatiska metoden för att kunna utreda gällande upphovsrättslig lagstiftning i ljuset av AI. Uppsatsen tar avstamp och diskuterar främst begreppen verkshöjd och upphovsman. Diskussionen behandlar upphovsrättens traditionella roll för att skydda mänsklig kreativitet och frågar sig om AI-genererat innehåll kan samt bör få liknande skydd. Genom en fallstudie om Knut Hamsuns AI-genererade röst till en ljudbok, belyses och utforskas de juridiska oklarheterna kring AI-genererade verk. Denna undersökning understryker behovet av rättsliga ramar som återspeglar tekniska framsteg och samhälleliga förändringar i förståelsen av kreativitet och ägande.