• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 77
  • 4
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 84
  • 62
  • 34
  • 30
  • 30
  • 11
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utvecklingsstörda personer inom anstalter. : En studie om vårdgivares uppfattningar om kriminalvårdens kompetens att kunna tillgodose lindrigt utvecklingsstörda personers behov.

Coronado Miranad, Magaly January 2011 (has links)
No description available.
2

Akutvårdsdata som indikator på våldsbrottslighetens utveckling : En analys av samtliga patientbesök av vålds- och misshandelsskadade på Södersjukhusets akutklinik i Stockholm 1996 - 2006

Jerre, Kristina January 2006 (has links)
Våldsbrottslighetens utveckling är ständigt omdebatterad. Olika sätt att mäta utvecklingen på ger olika bilder av det som undersöks då olika metoder antas fånga upp olika delar av brottsligheten. Våld är dessutom ett begrepp som definierats olika genom historien och i olika kontexter. Detta sammantaget gör att det finns all anledning att ständigt ompröva och på olika sätt mäta våldsbrottsligheten och dess utveckling. Syftet med föreliggande studie var att presentera akutvårdsdata som en tänkbar indikator på våldsbrottslighetens struktur, omfattning och utveckling. Dessutom diskuteras huruvida en analys av öppenvårdsdata kan fungera som en validering av slutenvårdsdata som kriminologiskt instrument att mäta våldsbrottsligheten på. Data till föreliggande studie omfattas av samtliga patienter som sökt vård på Södersjukhusets akutmottagning för skador från våld- eller misshandel där gärningsmannen är någon som den vårdsökande inte har eller har haft en relation med. Studien avser perioden 1996 – 2005 samt första halvåret 2006. Antalet besök på Södersjukhuset av vålds- eller misshandelspatienter har, bortsett från första och sista helåret, legat relativt oförändrat på cirka 1500 – 1600 patientbesök per år. Unga kvinnor som sökt vård för skador från våld mellan obekanta har ökat något i antal. Antalet knivskadade har legat stabilt runt hundra fall per år medan antalet skottskador så gott som halveras efter 2001. Hjärnskakning och sårskador är de vanligaste sökorsakerna och överkroppen inklusive de övre extremiteterna är de mest utsatta delarna av kroppen. Andelen vålds- och misshandelspatienter som skrivits in i slutenvård har i stort sett varit oförändrad under den studerade perioden. Ur akutvårdsdata framkommer en bild som uppvisar både skillnader och likheter med andra mer etablerade indikatorer på våldsbrottligheten. För att kunna dra mer långtgående slutsatser om den bild av våldsbrottslighetens omfattning, struktur och utveckling inom en viss region som akutvårdsdata kan ge, samt om validiteten i slutenvårdsdata utifrån en analys av öppenvårdsdata, krävs en mer omfattande datainsamling och analys.
3

Brottsling – brottsoffer : En grådaskig dikotomi

Eklund, Emelie January 2010 (has links)
Syftet med studien är att beskriva och analysera Skånepolisens brottsoffersamordnares föreställningar om personer som både har begått brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrån brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. Utgångspunkten för analysen är kritiskt socialkonstruktivistiskt där brottsoffersamordnarnas föreställningar sätts i relation till stereotypa föreställningar om brottsoffer. Den teoretiska utgångspunkten bygger på att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gärningspersoner innebär reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men särskilt för dem som står utanför. Således syftar studien även till att synliggöra de personer som inte ryms i någon av kategorierna. Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gärningspersoner inte är att betrakta som fasta kategorier då personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta både hade begått brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ”rollblandning” brukar användas för att beskriva. Intervjuerna kom sedan att ligga till grund för studiens inriktning och utformning. Enligt intervjupersonerna var rollblandning som mest framträdande inom tre områden; våld i nära relationer, våld mellan ungdomar och våld mellan socialt marginaliserade personer. Utifrån situationer som berört dessa områden och som berättats för mig under intervjuerna konstruerade jag vinjetter som skickades till brottsoffersamordnarna. I min analys framkom det att brottsoffersamordnarnas föreställningar färgas av en brottsofferdiskurs där stereotypa föreställningar om brottsoffer och gärningspersoner har stor betydelse. I sitt resonemang kring vinjetterna ger brottsoffersamordnarna uttryck för detta fast på olika sätt beroende på om våldet skett mellan ungdomar, mellan socialt marginaliserade personer eller i en nära relation. Bland annat verkar föreställningarna kring personer som både har begått brott och utsatts för brott påverkas av deras ålder och kön . Vilket t.ex. visar sig genom att män som utsatt och utsatts för våld i nära relationer har svårare att få hjälp och stöd som brottsoffer än kvinnor som också utsatt och utsatts för våld i nära relationer. Slutsatsen är att brottsoffersamordnarna behöver ifrågasätta och frångå sina stereotypa föreställningar om brottsoffer och gärningspersoner och i förlängningen verka för att sprida detta inom polisen för att kunna öppna dörren mot en större kunskap om brottsoffer inom polisen.
4

Sova med fienden : En kvalitativ innehållsanalys av fyra skrifter från Nationellt Råd för Kvinnofrid rörande partnervåld

Enmalm, Susanne January 2010 (has links)
Studiens syfte var att analysera hur Nationellt Råd för Kvinnofrid (NRK) valt att beskrivabrottsoffer och gärningspersoner i ett urval av de skrifter som de gav ut mellan år 2000 och2003. NRK verkade som ett rådgivande organ åt den dåvarande socialdemokratiskaregeringen och skrifterna har än idag ett visst inflytande över politiken och kanske främst ifrågor rörande kvinnofrid. Frågeställningen löd: hur skildras offer och gärningspersoner iskrifterna? Tidigare forskning visar att framställningen av brottsoffer i till exempel media ligger ilinje med Nils Christies resonemang kring idealiska offer. En av skrifterna som NRK gett utheter Världen sämsta brottsoffer, där NRK bland annat drar en parallell till just Christiesidealiska offer. Studiens teoretiska utgångspunkt blev därför Christie, för att se huruvida NRKskildrar brottsoffer och gärningspersoner utifrån Christies resonemang samt på vilket sätt detsker. Ett genusperspektiv anlades också, utifrån hegemonisk maskulinitet och normativfemininitet i ett försök att ge Christies resonemang ytterligare en dimension. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av fyra utvalda skrifter, analysen baserades främstpå teman formulerade utifrån Christies resonemang kring idealiska offer respektivegärningspersoner, samt några teman som jag själv formulerat. Analys och resultat visar att offer och gärningspersoner inte helt beskrivs i linje medChristies resonemang, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. Offer beskrivsutsättas för våld i hemmet, vilket sker frekvent. De beskrivs vidare känna skuld och skam ochhar svårt att bli trodda. En del offer som lider av till exempel missbruksproblematik ser intesig själva som offer eftersom de i andra stunder är gärningspersoner. Gärningspersonernabeskrivs som beräknande, rationella och att de har makt och kontroll. De beskrivs även dra sigför att söka hjälp för sina problem. Ur ett genusperspektiv beskrivs gärningspersonerna alltsom oftast som hegemoniskt maskulina, medan offren beskrivs i linje med det normativtfeminina, med några få undantag.
5

Hot och våld inom arbetslivet : En kvantitativ studie av arbetsskadeanmälningar från vården åren 1987, 1997 och 2007

Fagrell, Helena January 2010 (has links)
Att riskera att bli utsatt för hot eller våld på sin egen arbetsplats är det få som reflekterar över då många jobbar inom trygga våldsfria arbetsmiljöer. Men för utsatta yrkesgrupper är detta en problematik som vissa måste handskas med varje dag. Trots att människor utsätts för mer våld i arbetslivet än i något annat sammanhang finns det få svenska studier om detta ämne. På senare år har mer uppmärksamhet givits till denna problematik som medför att fler blir medvetna om våldets utsträckning inom utsatta yrkesgrupper såsom socialarbetare, handelspersonal och lärare. En av de mest utsatta grupperna är vårdpersonal. Syftet med den här studien är att studera hur det arbetsrelaterade våldet ser ut inom vården. Jag ska även studera om jag finner någon skillnad på våldet över tid för att se om jag finner förändringar i hur det anmälda våldet ser ut. Mitt material består av arbetsskadeanmälningar som analyseras med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Förklaringsmodellerna som behandlas i studien är vikten av vårdpersonalens bemötande, vidgade våldsdefinitioner och pojkars offeridentiteter. Tidigare studier om det yrkesrelaterade våldet visar på en ökning av antalet anmälda fall av hot eller våldshändelser till arbetsmiljöverket. En förklaring till det ökade våldet kan vara att anmälningsbenägenheten har förändrats i och med en ökad känslighet för våld. Med denna ökade känslighet följer att fler gränsfall anses som våld och fler lindrigare våldshändelser anmäls. En annan förklaringsmodell beskriver våldet som en följd av nedskärningar, omplaceringar och en stressig arbetsmiljö som bidrar till en opersonlig vård där våld lättare förekommer. Det finns även studier som visar att det är mer än hälften av alla kommunalt anställda inom vården som har varit utsatt för hot eller våldshändelse under de senaste tolv månaderna. Forskning som haft i syfte att belysa kvinnor och mäns utsatthet har funnit resultat som visar att det ofta är männen som utsätts för det värsta våldet. I mina resultat kan man utläsa att de lindrigare skadorna är de mest förekommande för både kvinnor och män. Där det mellan 1987 och 2007 finns en liten ökning av de lindrigare skador som kommit in till arbetsmiljöverket. Vidare visar resultatet att det finns en skillnad på kvinnor och mäns utsatthet då kvinnornas våld i större utsträckning riktas mot armar och händer medan det mot männen riktas mot huvud och ansikte. Männen utsätts även för mer grova skador än vad kvinnorna gör. De flest våldsincidenter sker inomhus där den mest utsatta gruppen inom vården är personal som jobbar inom psykiatrin.
6

Kriminalpolitiska diskussioner i Hallbladet 1960-1971 : Orsaksdiskussioner till fängelsestraffet samt diskussioner rörande kriminalpolitik från ett fångperspektiv, i fångtidningen Hallbladet

Forsling Parborg, Lina January 2010 (has links)
Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys över vad intagna på svenska anstalter har diskuterat utifrån fångtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgått från har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats. Jag har tittat på den svenska kriminalpolitikens utveckling och jämfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fånga de intagnas verklighet så som de uppfattar det. Om denna överensstämmer med verkliga förhållanden är inte relevant då det är deras åsikter som ska analyseras. 1960-1971 var en period då det hände mycket inom kriminalvården. 1965 infördes den nya brottsbalken, 1966 startades riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) och 1969 anordnades den första strejken på Hallanstalten. Kriminalpolitiken diskuterades i Hallbladet men den diskuterades inte i någon större omfattning. Jag har haft stämplingsteorin som teoretisk utgångspunkt för studien. Stämplingsteorin valde jag då jag haft en hypotes att intagna stämplas av samhället som onda och att denna stämpling blir självförverkligande. Att de intagna uppfattar sig som stämplade av samhället och kriminalvården framkommer i deras diskussioner. Jag har också valt att utgå från Nils Christies teori rörande den goda fienden. För att en fiende ska uppfattas som god måste vissa kriterier vara uppfyllda, bland annat att fienden måste uppfattas som farlig och att de som bekämpar fienden måste ha stöd från samhällets håll. Den goda fienden har också visat sig vara en fungerande teori då bland annat media, enligt de intagna, under vissa perioder punktmarkerat alla intagna som farliga för att uppnå ett samhällsstöd i att bekämpa dem.
7

"Det är klart att jag ibland ser mig en gång extra över axeln när jag går hem från jobbet” : En studie om attityder och orsaker till arbetsrelaterad utsatthet utifrån telefonisternas vid Regeringskansliet perspektiv

Franco Cereceda, Alexandra January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa utsattheten kring telefonisterna vid Regeringskansliets växel i deras arbete. Fokus för studien ligger på telefonisternas attityder och syner på sin utsatthet samt vad som är orsaken till att de i arbetet är utsatta. Studien utgår ifrån följande två frågeställningar: - Hur ser telefonisterna på sin utsatthet och sitt offerskap? - Kan man finna orsaker till telefonisternas utsatthet utifrån deras yrkesroller och placering inom myndigheten? Genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer har jag sökt svaren på dessa frågeställningar. Denna studies teoretiska förankring utgår ifrån delar av den befintliga forskningen på området om utsatthet i arbetet i form av våld och hot. Eftersom större delen av befintlig forskning på området handlar om vårdanställdas utsattheter i arbetet har jag valt att utgå ifrån den. En kombination av att de vårdanställda värnar om sin professionalism, inte vill att andras syner av deras yrkeskompetens ska påverkas till det negativa och att de skuldbelägger sig själva, bidrar till att de tonar ned och avdramatiserar sin utsatthet och offerskap. Orsakerna till att de är utsatta i arbetet har sitt fäste i de funktioner och roller de vårdanställdas spelar på arbetsplatsen. De utgör så kallade buffertpositioner, en position som gör dem extra mottagliga för utsatthet. Detta är något som jag kunnat se stämmer in på telefonisterna i deras arbete. Deras attityder mot utsattheten i arbetet är nedtonad och avslappnad, dock inte av samma anledningar som de vårdanställdas utan deras attityder är att de inte kan ta ansvar för sin utsatthet då det inte är de som fattar beslut inom myndigheten samt att de enbart är ett arbetsredskap. Det är deras yrkesroller och positioner inom myndigheten gör dem utsatta. De får utstå hot från kunder som tar ut sina frustrationer och ilska mot dem fast det egentligen är någon annan det är ämnat för, någon annan som inte är anträffbar.
8

Straff i proportion till den tilltalades ungdom? : En kvantitativ studie bland gymnasiestudenter om stödet för unga lagöverträdares särbehandling vid påföljdsbestämningen

Gottberg, Daniel January 2010 (has links)
I den kriminalpolitiska debatten hänvisas det inte sällan till det allmänna rättsmedvetandet. Vadallmänheten anges ha för uppfattning om lag och rätt i allmänhet och straffnivåer i synnerhet, harbl.a. legitimerat ett flertal straffskärpningar de senaste decennierna. Av denna anledning är detrelevant att undersöka vad allmänheten faktiskt har för uppfattning i rättsliga frågor. Med anledning av utfallen i det s.k. Stureby-målet och det s.k. Riccardo-målet, där de tilltalade var i15-16-års åldern och tillföljd av desammas låga ålder, erhöll en inte ringa reduktion av straffen, harden straffrättsliga ungdomsreduktionen vid påföljdsbestämningen, den s.k. ungdomsrabatten, utsattsför kritik. Syftet med denna studie var att undersöka om gärningspersonens ungdom har betydelse för vad mananser är en lämplig påföljd för visst brott. Detta för att se om det finns ett stöd för den särbehandlingav unga lagöverträdare som idag görs vid påföljdsbestämningen i svensk rätt. För att undersökadetta har en kvantitativ enkätundersökning genomförts bland 105 gymnasiestudenter. I enkäten harkorta beskrivningar, vinjetter, av ett rån, en våldtäkt och en misshandel presenterats. Utifrån dessavinjetter har enkätdeltagaren ombetts att ange vad denne personligen anser att straffet bör bli. Föratt jämföra den eventuella betydelsen av gärningspersonens ålder, har hälften av de distribueradeenkäterna bestått av en enkättyp i vilken gärningspersonen i straffrättslig synvinkel är att betraktasom vuxen. I den andra enkättypen har gärningspersonerna varit i åldern 16-18 år och såledesberättigade till ungdomsreduktion. Utfallet av enkätundersökningen; vad gymnasiestudenternaansett att straffet bör bli i de tre olika fallen, har sedan jämförts med domarbedömningar, av vadpåföljden skulle bli i en domstol. Resultatet visade att man inte gjorde någon skillnad beroende på gärningspersonens ålder. Dessaresultat ligger i linje med tidigare undersökningar. När resultaten vidare jämfördes med vadpåföljden i domstol skulle bli för en ung tilltalad, hade enkätdeltagarna i två av tre fall angett ensträngare påföljd än vad straffet faktiskt skulle bli i en domstol. Resultaten utifrån denna studie talarsåledes i viss mån för att det inte finns ett stöd för dagens ungdomsreduktion vidpåföljdsbestämningen. Men inte heller stöd för markant hårdare straff för unga lagöverträdare.
9

Mordet i Stureby : En genusteoretisk innehållsanalys av medias framställning

Grönnå, Elenor January 2010 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och maskuliniteter. Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ”Structured action theory” är ett exempel på ett sådant perspektiv. Vidare har jag i mina teoretiska val försökt framhäva vilka traditionella föreställningar som finns kring femininiteter respektive maskuliniteter. Jag har då använt mig av Connells begrepp hegemonisk maskulinitet, också för att framhäva kopplingen mellan makt och genus. Jag har även använt Landers begrepp om normativ femininitet samt olika författares beskrivningar av vad som kan anses vara typiskt feminint och maskulint. Jag har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys på artiklar från fyra svenska rikstäckande tidningar. När jag har studerat texterna har jag utgått från mina formulerade teman som jag utformat efter ledning av Petterssons uppställning av föreställningar om vad som kan ses som maskulina och feminina egenskaper som en dikotomi. Jag har sedan studerat texterna och beskrivningarna av flickan respektive pojken som var gärningspersonerna vid mordet och analyserat huruvida dessa beskrivningar stämmer överens med eller motsätter sig traditionella föreställningar om feminint och maskulint eller kvinnligt och manligt. De övergripande centrala resultaten jag kommit fram till är att bilden som skapas av media är splittrad och bunden till en särskild situation. Flickan beskrivs å ena sidan i enlighet med vad som kan ses som förväntningar av typiskt feminint och å andra sidan beskrivs hon som maskulin. Pojken beskrivs genomgående i artiklarna som en motsats till flickan. Där flickan beskrivs som feminin, beskrivs pojken som maskulin och tvärtom. Denna splittrade bild av medias konstruktion av genus förde mig in på en avslutande diskussion om medias inverkan på hur nyheter förmedlas och hur media kan välja att framhäva endast vissa perspektiv medan andra döljs. Min slutliga bedömning är att utifrån en dikotomi, kan traditionella föreställningar om genus i huvudsak sägas befästas i medias beskrivningar av flickan och pojken även om traditionella föreställningar till viss del utmanas. I de artiklar där den feminina sidan av en dikotomi och normativ femininitet utmanas genom beskrivningar av flickan som t.ex. överordnad, maktlysten och våldsam kopplas detta ändå till traditionellt feminina egenskaper såsom psykiskt svaghet och svartsjuk t.ex. Detta gör att bilden av flickan som feminin ändå upprätthålls även när den utmanas.
10

Ungdomsvåldets utveckling i de tre storstadslänen : En statistisk jämförelse av ungdomsvåldets utveckling, nivå och trend i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, samt Sverige i sin helhet mellan åren 1995 och 2008

Hildeby Kellgren, Filip January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att utifrån befintlig officiell kriminalstatistik, självdeklarationsundersökningen i årskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden och Brå:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jämföra ungdomsvåldets utveckling i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län mellan åren 1995 och 2008 och sedan jämföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data ämnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrån tidigare forskning i ämnet, sambandet mellan alkohol och våld och urbaniseringens inverkan på, och samband med våldsbrott. De frågeställningar som studien är tänkt att besvara är följande: - Hur har ungdomsvåldet utvecklats i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län mellan åren 1995 och 2008? - Hur ser denna utveckling ut i förhållande till statistiken gällande Sveriges riksnivå under samma period? - Vilka skillnader eller likheter går att finna dels mellan de tre länen och dels mellan länen och hela Sverige under nämnda period? Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte på någon ökning av antal våldsbrott som begås av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för våld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gäller för samtliga län och även för hela Sverige. Vid de få tillfällen någon källa tyder på en viss uppåtgående trend, rör det sig oftast om en mer eller mindre försumbar sådan. Istället finns det data som indikerar en viss minskning av självrapporterat ungdomsvåld. Däremot verkar det som att samtliga storstadslän som studerats i studien och även Sverige som land, visar på ett ökande antal 15-20 åringar misstänkta för misshandel (inklusive grov sådan) sedan millennieskiftet. Det är dock tveksamt om detta indikerar någon verklig ökning av ungdomsvåldet. Dessutom ligger antalet för misshandel misstänkta 15-20 åringar per 10 000 på en lägre nivå år 2008 i både Stockholms och Västra Götalands län jämfört med år 1995.

Page generated in 0.069 seconds