The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students’ usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources. The results also showed that the essays in some aspects were subjective reviews rather than objective academic texts, but also constituted by both strategic and academic language actions. The PM-texts were in some ways products of the "old" school genre argumentative texts where explicit metatextual commentaries and language actions were relatively absent. The ways in which the students approach academic writing is therefore depending on how they perceive different school genres.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärarstudenters färdighet i att skriva kapitlet om tidigare forskning i sitt självständiga arbete, genom att studera vilka strukturer som förekommer på styckenivå. Studien undersöker även svensklärarstudenternas kritisk-analytiska kompetens, grundat på vilka referenstyper de åberopar i forskningsläget och om dessa återkopplas till i diskussionskapitlet. Metoden som används är en innehållsanalys med inspiration av Denscombes (2018:402) analysschema. Det empiriska källmaterialet består av fem självständiga arbeten som är skrivna på ett av de svenska universiteten inom ramen för ämneslärarprogrammet i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Resultatet visar att det i huvudsak finns två återkommande mönster, med vissa variationer. I det ena kretsar styckestrukturen kring enskilda källor, och i det andra förekommer en tematiserad källkombination. Resultatet indikerar att svensklärarstudenterna visar en viss kritisk-analytisk förmåga genom sina val av referenser och genom att dessa ställs i relation till de egna resultaten.