Göteborgsposten och Västmanlands läns tidning har upprättat maktlistor med platserna 1–100 av personer som anses ha makt i Göteborg och Västmanland. Syftet med uppsatsen är att utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöka hur journalister får fram sanningseffekter till maktlistorna för att de ska accepteras som relevanta och sanna. Två maktdiskurser, liberal och radikal används för att se vilken av diskurserna som tar plats och vilken som inte tar plats i maktlistorna; även en del om journalistik och medias perspektiv kommer att analyseras. Resultatet är att journalister är skickliga på att få fram sanningseffekter och trovärdighet till listorna utifrån vad de väljer att belysa i artiklarna. Den maktdiskursen som lyser igenom mest är den liberala. Utifrån sociala praktiker så får journalisterna maktlistan till en nyhet utifrån att den är säljande, inte nyheten i sig