Syftet med denna studie är att undersöka hur nya sociala rörelser arbetar förebyggande mot sexuellt våld samt vilka sociala faktorer som påverkar maskulinitetsnormen i relation till sexuellt våld. Studien syftar även till att undersöka hur flerdimensionella maktfaktorer såsom kön, klass, etnicitet och sexuell läggning samverkar i relation till sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv. Totalt utgår studien från fem semistrukturerade intervjuer med informanter som aktivt arbetar med att förebygga destruktiva maskulinitetsnormer och därmed motverka sexuellt våld. Informanterna representerar organisationer som arbetar med varierande metoder och fokuserar sitt förebyggande arbete på olika samhällsnivåer vilket företräder nya sociala rörelsers mångfald och bredd. Empirin tolkas utifrån kritiska teorier såsom Butlers genusteorier och Connells maskulinitetsteorier och betraktas ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet i denna studie visar att destruktiva hegemoniska maskulinitetsnormer ligger till grund för det sexuella våldets omfattning och att det krävs ett genusförändrande samhällsövergripande och långsiktigt preventivt arbete för att förebygga och motverka sexuellt våld där män behöver vara en del av förändringen. Studien visar också att sexuellt våld inte kan särskiljas från övrigt våld utan är en del av normen som premieras inom den hegemoniska maskuliniteten vilket framhåller att våldspreventivt arbete innebär att förändra maskulinitetsnormen. Maktfaktorerna kön, klass och sexualitet har en central påverkan på maskulinitetsnormerna och har därför relevans för sexuellt våld men behöver tolkas ur flera dimensioner för synliggöra hur förtryckande strukturer samverkar. / <p>2018-01-19</p>

The aim of this study is to examine how offenders of honor-related violence are portrayed in Swedish prison and probation service educational materials. The thesis is based on critical work as a theoretical frame and intigrated discourse analysis is used as a method. Our method assisted in identifying three distinct discourses. A recurring cultural discourse culturalises the offending, wich was also evident in the privious research. Additionally, the offenders are portayed within a social psychology discourse, in wich migration causes them to lose authority and leading them to resort to violence. Lastly, we were also able to identify a psychopathological discourse. While these findings indicate different representations of the violence, its causes and its offenders, we show that culturalisation of the offender runs as a main thread throughout the material. / Syftet med studien är att undersöka hur kriminalvårdens kunskapsmaterial framställer förövare inom HRVF. Utgångspunkten för analysen är det kritiska sociala arbetet som teori och en integrerad diskursanalys som metod. Med hjälp av vår ansats så identifierades tre olika diskurser. Förövaren framställdes ständigt ur en kulturell diskurs vilket också var tydligt i den tidigare forskningen. Förövaren beskrivs också ur en socialpsykologisk diskurs där hen förlorar makt i och med migrationen och därav utövar våld. Till sist kunde vi också urskilja hur förövaren framställs ur en psykopatologisk diskurs där hen beskrivs ha psykopatiska drag. Även om dessa fynd visar på olika representationer av våldet, dess orsaker och dess förövare, visar vi att kulturalisering av förövaren löper som en röd tråd genom materialet.