I Umeå startades sommaren 2014 ett kulturhus upp i de gamla lokstallarna på Haga. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera tillkomsten av ett kulturhus i Umeå och utifrån ett maktperspektiv studera de engagerades erfarenheter av processen att starta Umeå Kulturhus. Hur har processen sett ut? Varför har de engagerat sig i kulturhuset? Vilka föreställningar om kultur kommer till uttryck?   Den här studien behandlar hur makt, motstånd och synen på kultur har påverkat och varit en del av byggnationen av kulturhuset i Umeå. Foucaults teorier om makt har legat till grund för många av analyserna och diskussionerna. För att undersöka berättelserna av informanternas engagemang har ett kulturanalytiskt perspektiv anlagts. Kulturanalysen har legat till grund för behandlingen av materialet.   Det huvudsakliga resultatet jag funnit av mitt material är att synen på kultur skiljer sig mellan informanterna och den dominerande synen. Informanterna är intresserade av kulturens egenvärde, kollektivt skapandet och social gemenskap. Den dominerande synen på kultur fokuserar till stor del på kulturens tillväxtpotential och som bidragande faktor till globaliserad gemenskap.   Sedan har jag vidare funnit att informanterna har lite olika syn på hurvida projektet varit ett direkt uttryck för motmakt och motkultur. Vissa av informanterna medger att deras engagemang blir ett uttryck för motmakt, men att det inte grundar sig endast i en vilja av att göra motstånd. Utan att det handlar om en längtan efter att deras kultur och syn på kultur ska få ta plats och synas i staden. Andra informanter menar att det inte kan ses som motmakt, eftersom de i sitt projekt haft strategin att aktivt inte nämna eller kritisera kulturhuvudstadsåret eller kommunen. De har istället fokuserat på att bygga upp och praktisera den kultur de själva tycker saknas i staden.