Rapporter, utredningar och forskning visar att läromedel som används i undervisningen i grundskolan idag är förlegade, samtidigt finns inte ekonomi att köpa in nytt. Idag är det inte kvaliteten som avgör valet av läroböcker. I brist på tid förlitar sig istället lärare på marknadsföring och rykten gällande vilka läroböcker som köps in och används. Inom de naturorienterande ämnena prioriteras enligt tidigare studier läroböcker så högt att det är läroböckerna som sätter villkoren för vad som sker i undervisningen istället för läro- och kursplaner. Hösten 2022 träder en ny läroplan (Lgr22) i kraft, vilket också innebär nya kursplaner. I denna studie jämförs innehållet i tre olika befintliga läroböcker för årskurs fyra med det centrala innehållet för årskurs 4–6 i de kommande kursplanerna för biologi, fysik och kemi. Läroböckernas ämnesinnehåll har analyserats utifrån de långsiktiga mål som avslutar respektive kursplans syftestext, då det är syfte och centralt innehåll som tillsammans beskriver vad eleverna ska lära sig. Då eleverna ska ges möjlighet till en progression i sin kunskapsutveckling genom hela grundskolan, kan det vara en fördel att redan i årskurs 4 få möta större delar av det centrala innehållet som gäller för årskurs 4–6. Resultatet visar att ingen av de analyserade läroböckerna bearbetar hela det centrala innehållet. Dock får eleverna möta större delar av det centrala innehållet inom respektive ämne redan i årskurs 4. Dessutom får eleverna möta ungefär samma innehåll oavsett lärobok, vilket innebär att eleverna har med sig ekvivalenta förkunskaper även om läroboken byts ut.