Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden. Med utgångspunkt i ett diskursperspektiv har studien genom kvalitativ analys av texterna svarat på hur gärningsmannen till de båda dåden har förklarats i de fyra tidningarna. Det har visat sig att han beskrivits på många olika sätt. Han har framställts som exempelvis terrorist och högerextrem, personlighetsstörd och som psykiskt sjuk. Dessa skapar tillsammans med andra beskrivningar, som exempelvis singel, frimurare eller ond, en bild av gärningsmannen som inte är enhetlig. Beskrivningarna fungerar som förklaringar till dåden. Det kan med stöd i tidigare forskning vara så att rädslan över att kategorisera rasistiska ytt-ringar eller som i detta fall, terroristiska och högerextrema sådana, vilket gör att gärnings-mannen inte kategoriseras som det ena eller det andra utan får flera benämningar. Studien har som en andra slutsats kommit fram till att de olika rubriceringarna fungerar som en förklar-ingsmodell eller orsak till brottet eftersom det inte förklaras djupare utan får stå för sig själva. En tredje slutsats är att terrorism och terrorist är beteckningar på brottet och gärningsmannen, snarare än en förklaring till varför det inträffat. Detta eftersom dessa beteckningar återkom-mer oavsett vilken förklaring som anges.