I denna uppsats studeras svenska börsnoterade bolags tendenser till resultatmanipulering. I uppsatsen undersöks huruvida kvartalsvisa resultatmönster kan indikera förekomsten av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker även om bolagsstorlek, baserat på totala tillgångar, är en parameter som bidrar till ökad användning av resultatmanipulering. Via den modifierade Jonesmodellen görs beräkningar för att besvara studiens syfte. Resultat av studien visar att graden av icke godtyckliga periodiseringar inte skiljer sig åt mellan räkenskapsårets kvartal. Vad gäller bolagsstorlek presenteras indikationer på att stora bolag tycks manipulera periodiseringar i större utsträckning än små bolag.

Uppsatsen undersöker om kvartalsvisa resultatmönster kan indikera potentiellt användande av resultatmanipulering (eng. earnings management). Företag klassificeras som Negativa-Positiva- (NP), Positiva-Negativa- (PN) respektive kontrollföretag beroende på hur resultatförändringar ter sig över ett helår. Med hjälp av den modifierade Jonesmodellen beräknas därefter företagens godtyckliga periodiseringar för att undersöka om NP- eller PN-företag är mer troliga än andra företag att tillämpa periodiseringsmanipulering. Ytterligare undersökningar genomförs med fokus mot faktisk resultatmanipulering (eng. real activities manipulation) genom test av godtyckliga utgifter, effektiv skattesats och produktionskostnader. Överlag påvisas signifikanta resultat för faktisk resultatmanipulering för NP-företag vilket indikerar att NP-företag är mer troliga än andra företag att manipulera resultatet.