Bakgrund Missfall drabbar ca 20% av alla kvinnor med bekräftade graviditeter i Sverige. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Riskfaktorer för missfall är bland annat om kvinnan har diabetes mellitus eller en sköldkörtelsjukdom som inte är medicinskt välinställd. Även livsstilsrelaterade riskfaktorer föreligger. Vid missfall kan kvinnan uppleva en känsla av att sakna kontroll och hjälplöshet. Ett missfall kan upplevas traumatiskt och förlusten kan påverka kvinnan under en längre tid. Viktiga omvårdnadsåtgärder som lyfts upp är information om vem kvinnan kan kontakta och allmän information, samt även att vara lyhörd som sjuksköterska. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad vid missfall.​ Metod En litteraturöversikt som inkluderat 7 kvalitativa artiklar samt 3 artiklar med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman: Vårdmiljön skapar oro och ovisshet, Vikten av omvårdnadsinformatik och Vikten av psykosocialt stöd. Resultatet visar bland annat på att kvinnor upplevde att väntan på svar kring diagnostiseringen av missfallet skapade ångest och oro, medan snabb hantering och behandling värdesattes. Även en bristande medkänsla från sjuksköterskor i samband med missfall framkom och bristande information kring missfall samt att många kvinnor kände att de lämnades frågandes efter ett missfall. Slutsats Trots vissa positiva upplevelser av omvårdnad vid missfall, såsom tydlig information och emotionellt stöd från sjuksköterskor, var de negativa upplevelserna övervägande. Kvinnor upplevde en otrygg vårdmiljö, bristande bemötande och bristande information. Kvinnor efterfrågade mer information samt tydlig och direkt kommunikation samt uppföljning. Den känslomässiga hanteringen av förlusten upplevdes lättare om sjukvårdspersonal hade ett bemötande med medkänsla då det upplevdes som tröstande. / Background Miscarriage affetcs around 20% of all women with confirmed pregnancies in Sweden. The most common cause of miscarriage is chromosomal abnormalities in the fetus. Various diseases can consitute risk factors, such as diabetes mellitus or thyroid disease that’s not medicaly well-controlled. Lifestyle-related risk factors also exist. During a miscarriage, the women can experience a sense of lacking control and helplessness. A miscarriage can be perceived as traumatic and the loss can impact the woman for an extended period. Essential nursing measures that were highlighted include providing information about who the women can contact and general information. Additionally, being attentive as a nurse is important. Aim The aim was to enlighten women’s experience of nursing care in the context of miscarriage. Method A literature review including 7 qualitative atricles and 3 articles with mixed method. The literature search was conducted in the databases Cinahl complete and PubMed. Results The results are presented in three main themes: The healthcare environment creates anxiety and uncertainty, The importance of nursing informatics and The importance of psychosocial support. The findings indicated, among other things, that women experience anxiety and worry during the wait for diagnostic results of the miscarriage, quick handling and treatment was valued. A lack of compassion from nurses in connection with miscarriage was evident, leaving many women with unanswered questions after a miscarriage.​ Conclusions Despite some positive experiences of care during miscarriage, such as clear information and emotional support from nurses, the negative experiences were dominant. Women perceived an insecure care environment, inadequate treatment och lack of information. Women sought more information as well as clear and direct communication and follow-up. The emotional handling of the loss was perceived easier if the nurses approached it with compassion, as it was found to be comforting.

Bakgrund Ungefär 200 miljoner kvinnor i 30 olika länder har blivit utsatta för könsstympning världen över. Prevalensen för ingreppet är vanligt förekommande i länder inom Afrika och Asien. På grund av den rådande globaliseringen kommer tillståndet vara något som hälso- och sjukvården i höginkomstländer kommer komma i kontakt med i allt större utsträckning. Könsstympningen delas in i fyra olika kategorier och kan ge både fysiska, psykiska och sociala efterföljder. Det är genom hälso- och sjukvården som nya fall av kvinnor som genomgått ingreppet upptäcks och det är därför viktigt att vårdpersonal har kunskap om ingreppet och dess konsekvenser. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av könsstympning. Metod Föreliggande studie är en icke-systematisk litteraturöversikt. De sammanslagna sökningarna resulterade i 618 träffar som gav artiklar av kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL med relevanta sökord och avgränsningar utifrån exklusions- och inklusionskriterier. Sökorden som användes var “circumcision, female”, “circumcision, female/psychology”, “female genital mutilation”, “perception”, “culture”, “universal healthcare”, “psychological trauma”, “experiences” och “beliefs”. Artiklarna analyserades i sin tur genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade på att kvinnorna upplever fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser av ingreppet. De fysiska konsekvenserna var enbart negativa. De psykologiska konsekvenserna var till största delen negativa, med positiva inslag. De sociala konsekvenserna kunde vara positiva förutsatt att kvinnan var bosatt i ett land där ingreppet praktiseras. Vidare framkom att vårdpersonal uppfattas som antingen okunniga, okänsliga, eller osäkra vid vårdmötet. Slutsats De fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser som kvinnlig könsstympning leder till är mångfaldiga och komplexa. Då kvinnans upplevelser av könsstympningen i hög grad visades variera ställs det höga krav på vårdens förmåga att anpassa bemötandet därefter. God kompetens hos sjukvårdspersonal inom behandling, kommunikation och kulturella skillnader samt kunskap om ingreppets konsekvenser är av stor vikt för att kunna bidra till ökad hälsa hos dessa kvinnor. / Background  Approximately 200 million women in 30 different countries has been subjected to female genital mutilation worldwide. The prevalence of the procedure is common in countries in Africa and Asia. Due to the current globalization, it will also be something that healthcare professionals in high-income countries will encounter to an increasing extent. The procedure is categorized into four different types which all may cause physical, psychological and social consequences. It is through health care that new cases of women who have undergone the procedure are discovered, which is why it is of high importance that healthcare staff have knowledge of the procedure and its consequences. Aim  The aim was to illustrate women´s experiences of genital mutilation. Method  The present study is a non-systematic literature review. The combined searches resulted in 618 hits that presented articles of qualitative and quantitative study design. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL with relevant keywords and delimitations based on exclusion and inclusion criteria. The keywords used were “circumcision, female”, “circumcision, female/psychology”, “female genital mutilation”, “perception”, “culture”, “universal healthcare”, “psychological trauma”, “experiences” and “beliefs”. The articles were analyzed through an integrated analysis. Result  The results showed that women experienced physical, psychological and social consequences of the genital mutilation. The physical consequences were only negative. The psychological consequences were mostly negative, with positive elements. The social consequences could be positive given that the women were living in a country whereas the procedure is commonly practiced. Furthermore, it emerged that care staff are perceived as either ignorant, insensitive, or insecure at the care meeting. Conclusion  The physical, psychological and social consequences which the procedure leads to are nuanced and complex. With the knowledge that women's experiences can vary greatly there is a demand on the healthcare´s ability to adapt its treatments accordingly. The treatment, communication and cultural competence of the care staff, as well as knowledge about all the consequences of the procedure, are therefore of great importance in order to be able to contribute to increased health in these women.