Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ”de sina” betraktas som det självklara subjektet. Arbetarkvinnan ser sig som ett subjekt i Kvinnoklubben, medan hon ser sig som ett objekt i den omgivande världen. För de borgerliga kvinnorna blir hon det objekt genom vilket de själva konstruerar sig som subjektet.

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens agerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den perioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubben sagerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den erioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.