Denna studie har utgångspunkt i att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet inom förskolan, där fokus läggs på svenska som andraspråk. Syftet med studien är att belysa påvilket sätt förskollärare berättar att de kan arbeta med flerspråkighet, med fokus på svenska som andraspråk, i den dagliga verksamheten. Forskningsfrågorna som undersöks är: På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkighet i verksamheten? Och vad anser förskollärare vara de viktigaste delarna i andraspråksutvecklingen? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av tre verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av studien visar på att ju mer intresse och kunskap de intervjuade pedagogerna har kring barns flerspråkiga utveckling, desto högre grad arbetas det med det i verksamheten. Informanterna känner en viss osäkerhet kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Intervjun visar på att osäkerhet hos de tillfrågade förskollärarna landar istället i ett kulturarbete, där fokus läggs på att stärka barnets kulturella identitet.

Why should teachers devote themselves to reading aloud? Reading aloud has a given place in most of the Swedish preschools. Many teachers read to children. Research on the subject has shown that it is very rewarding for preschoolers to have stories read to them. They hear how the language is constructed, becomes aware of matter of text, and they are able to take part of how other people live. This research has been the foundation for my qualitative study. The purpose of my investigation was to find out how four educators who are active in three different preschools reason about reading aloud. Do they practice reading aloud at their respective preschools and if so, why? What do they believe that reading aloud will contribute to the child's development? An examination of pre-school curriculum has also been done to see whether it contains any regulations regarding reading aloud to preschoolers. In order to answer these questions, interviews were held with the four teachers and a review of the curriculum has been done.  The interviews were then analyzed. The result of the interviews showed that all the respondents practice reading aloud and that they believe it will mainly benefit the development of the children's language. During the interviews the teachers highlighted that reading aloud helps to make children aware of how other people live and this enables them to bring our cultural heritage forward. The review of the curriculum led to a knowledge that it doesn’t contain any regulations on the practice of reading aloud. There is nothing in the curriculum that mentions reading aloud as being an important activity in preschool. However, the review revealed that many of the missions and quest objectives in the curriculum can be achieved by reading aloud.

Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet. För att få svar på frågan vilket språkligt lärande som blir möjligt i förskolans sångsamling videofilmades en förskoleavdelnings barn och pedagoger då de hade olika sångsamlingar. Videoinspelningarna analyserades sedan genom att vissa intressanta händelser ordagrant skrevs ned och sattes i relation till vad litteraturen sa om hur barn lär sig talspråket. Studien visade att det finns möjlighet att på olika sätt lära alla de delar av språket som tillsammans bildar den helhet som gör oss till språkande människor. Utifrån detta resultat diskuterades sedan på vilket sätt vi vuxna kan använda musiken som redskap för språkinlärning. / This study aims to find what linguistic learning can be possible during pre-school singing gatherings and so be able to examine how making music could be used as a tool in language development. To enable an examination of this phenomena, the answer to the question how children learn their colloquial speech was researched in various kinds of literature. These findings indicated that language is an extremely complex system, which could be divided into different components in order to simplify its understanding. The components of contents, form and usage will be considered in this study. These three again consist of different parts, as semantics, phonology, phonetics, syntax, morphology and pragmatics. These are all essential to language development as a whole. To be able to identify what kind of language learning would be possible to gain during musical activities, a class of pre-school pupils with their teachers was videotaped at various song gatherings. These recordings were later analysed and certain occasions and specific incidents or happenings were taken down word by word and then related to current literature on how children learn their colloquial speech. This study indicates that it might be possible learning, by means of various methods, all parts of a language, which together form this wholeness, that makes us speaking individuals. From these findings, the issue of how we as adults can use music, song activiries, as a tool in language was discussed.

<p>Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet. För att få svar på frågan vilket språkligt lärande som blir möjligt i förskolans sångsamling videofilmades en förskoleavdelnings barn och pedagoger då de hade olika sångsamlingar. Videoinspelningarna analyserades sedan genom att vissa intressanta händelser ordagrant skrevs ned och sattes i relation till vad litteraturen sa om hur barn lär sig talspråket. Studien visade att det finns möjlighet att på olika sätt lära alla de delar av språket som tillsammans bildar den helhet som gör oss till språkande människor. Utifrån detta resultat diskuterades sedan på vilket sätt vi vuxna kan använda musiken som redskap för språkinlärning.</p> / <p>This study aims to find what linguistic learning can be possible during pre-school singing gatherings and so be able to examine how making music could be used as a tool in language development. To enable an examination of this phenomena, the answer to the question how children learn their colloquial speech was researched in various kinds of literature. These findings indicated that language is an extremely complex system, which could be divided into different components in order to simplify its understanding. The components of contents, form and usage will be considered in this study. These three again consist of different parts, as semantics, phonology, phonetics, syntax, morphology and pragmatics. These are all essential to language development as a whole. To be able to identify what kind of language learning would be possible to gain during musical activities, a class of pre-school pupils with their teachers was videotaped at various song gatherings. These recordings were later analysed and certain occasions and specific incidents or happenings were taken down word by word and then related to current literature on how children learn their colloquial speech. This study indicates that it might be possible learning, by means of various methods, all parts of a language, which together form this wholeness, that makes us speaking individuals. From these findings, the issue of how we as adults can use music, song activiries, as a tool in language was discussed.</p>