Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga pedagoger arbetar metakognitivt. Alla pedagogerna var inte medvetna om begreppet metakognition, däremot var deras förhållningssätt mot eleverna metakognitivt, vilket också genomsyrade stora delar av undervisningssituationen. Pedagogernas roll och ansvar är en avgörande faktor för att eleverna skall utveckla metakognitiva förmågor. Pedagogerna ger konkreta exempel, som kom fram både vid intervjuerna och observationerna, på hur de arbetar för att eleverna ska förstå budskapet, både visuellt och verbalt. / The purpose of the essay is to illustrate how educators in special education looks into metacognition. Their approach with the students, preparation and perspective, and how they describe their work to promote students to think for themselves. The study is based on the observations of 4 classes, and interviews with five teachers working with students in special school. The results show that all of the educators working metacognitive. All the teachers were not aware about the concept metacognition, however, their behavior against students were metacognitive, which also permeated large sections of the teaching situation. The pedagogues roll and responsibility is a crucial factor for students to develop metacognitive abilities. Educators provides concrete applicability, who came up both in the interviews and observations, in how they work so that students will understand the message, both visually and verbally.