<p>I examensarbetet studeras elevers läranden och lärares stöd till detta under laboratio­ner i ämnena kemi och biologi på gymnasiet. Genom att använda ett didaktiskt analysverktyg analyseras filmade observationer för att identifiera elevers och lärares uppmärksamhet under laborationssitua­tioner. Upp­märksamheten och observe­rade problemlösningssituationer svarar i studien mot elevernas läranden och lärarnas ageran­den vid elevers frågor och tvekan, vilka kopplas till lärares stöd och strategival för att hjälpa eleverna. Resultaten visar tydligt hur läraren agerade som guide för elevernas läran­den genom att rikta uppmärksamhet mot laborationernas syften och önskvärda läranden. I studien orienterar sig eleverna inom ämnena biologi och kemi med hjälp av lära­ren. Elevernas läranden kan anses som förknippade med ett natur­vetenskapligt ”språkspel” som påbjöd spelregler för biologi- respektive kemiämnet. Reglerna antas bidra till att eleverna socialiseras och fostras inom ämnena biologi och kemi. För övrigt kan spår av ”naturveten­skapens väsen” ses i styrdokument. Av resultaten kan man tydligt se att lärarnas instruktioner och syften med laborationerna utgår ifrån sådana definierade kunskapsmål. Den viktigaste implikationen av arbetet är beviset på att analysverkty­get ger möjlighet att detalj­granska undervisnings­situa­tioner. Det vore mycket intres­sant om analysverktyget kunde användas även inom till exempel samhällsvetenskapliga ämnen för didaktisk analys och utveckling av lärares kompetenser.</p>

I examensarbetet studeras elevers läranden och lärares stöd till detta under laboratio­ner i ämnena kemi och biologi på gymnasiet. Genom att använda ett didaktiskt analysverktyg analyseras filmade observationer för att identifiera elevers och lärares uppmärksamhet under laborationssitua­tioner. Upp­märksamheten och observe­rade problemlösningssituationer svarar i studien mot elevernas läranden och lärarnas ageran­den vid elevers frågor och tvekan, vilka kopplas till lärares stöd och strategival för att hjälpa eleverna. Resultaten visar tydligt hur läraren agerade som guide för elevernas läran­den genom att rikta uppmärksamhet mot laborationernas syften och önskvärda läranden. I studien orienterar sig eleverna inom ämnena biologi och kemi med hjälp av lära­ren. Elevernas läranden kan anses som förknippade med ett natur­vetenskapligt ”språkspel” som påbjöd spelregler för biologi- respektive kemiämnet. Reglerna antas bidra till att eleverna socialiseras och fostras inom ämnena biologi och kemi. För övrigt kan spår av ”naturveten­skapens väsen” ses i styrdokument. Av resultaten kan man tydligt se att lärarnas instruktioner och syften med laborationerna utgår ifrån sådana definierade kunskapsmål. Den viktigaste implikationen av arbetet är beviset på att analysverkty­get ger möjlighet att detalj­granska undervisnings­situa­tioner. Det vore mycket intres­sant om analysverktyget kunde användas även inom till exempel samhällsvetenskapliga ämnen för didaktisk analys och utveckling av lärares kompetenser.

Sedan Lgr11 infördes i skolan har förmågan att kommunicera och resonera i matematik genom samtal och diskussioner fått en ny plats i undervisningen. I kunskapskraven står det att ska elevernas förmåga att muntligt resonera och kommunicera i matematik ska bedömas i årskurs 6 vilket innebär att lärarna behöver ge eleverna möjlighet att träna dessa förmågor. Syftet med denna studie är att analysera vilket stöd lärarna erbjuds genom lärarhandledningar för att kunna utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang. En innehållsanalys av lärarhandledningar visar att det finns stöd för lärarna att utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang, men att stödet varierar i stor utsträckning mellan de olika lärarhandledningarna. Innehållsanalysen är baserad på Shulmans ramverk om vilka kunskaper en lärare behöver ha för att undervisa, MKT-ramverket från Ball et al. som kopplar Shulmans ramverk till matematik samt Niss och Højgaard-Jensens ramverk om vilka kunskaper en matematiklärare behöver ha. Analysen visar att samtliga lärarhandledningar erbjuder stöd till lärare i sina ämnesdidaktiska kunskaper i form av aktiviteter som kan användas för att utveckla elevernas muntliga förmåga. Däremot varierar antalet förekomster av stöd för lärarna till sina ämnesdidaktiska- samt ämneskunskaper. / When the new curriculum was introduced in Sweden, 2011, the ability to communicate and reason in mathematics through discussions was put forward. The students’ ability to orally reason and communicate in mathematics is to be assessed in grade 6, which means that teachers need to give students opportunities to practice these skills. The purpose of the study is to analyze what kind of support teacher guides offer the teacher to help them develop the students’ ability to discuss with and about mathematics as well as to apply mathematical reasoning. A content analysis of teacher guides showed that there is support for teachers to develop the students’ ability to discuss with and about mathematics and to apply mathematical reasoning, but that the support varies to a great extend amongst teacher guides. The content analysis is based on Shulman’s knowledge base framework describing what a teacher needs to know in order to teach, the MKT-framework from Ball and colleagues that connects Shulman’s framework to mathematics and Niss och Højgaard-Jensen’s framework about which knowledge a mathematics teacher needs for teaching. The analysis shows that all analyzed teacher guides offer support in pedagogical content knowledge consisting of activities that can be used to develop the students’ orally ability. However, the amount of support varies concerning both pedagogical content knowledge and content knowledge.