This thesis aims to explore property developer’s view of the choice between rebuilding (converting) commercial properties into housing or to demolish existing buildings in order to make way for new construction. This means, among other things, to examine which types of economical, legal and technical problems that may occur when converting a building. Also to find possible reasons why conversion is not used as a method by more property developers to create housing. To analyze conversions from an additional perspective, an examination of how people that lives in converted buildings experiences their homes was made. A comparison of operation and maintenance costs between converted buildings and housing in general was carried through. The thesis is based on a qualitative study which has involved interviews targeting real estate developers and residents in converted buildings. This method was the chosen as the primary technique to gather information. A conclusion that converted office buildings can be suitable for housing has been done, another conclusion is that it is not possible to suppose that a converted building would be less efficient from a cost perspective. This based on the result from the comparison of operating and maintenance costs. Since conversions, in general, take shorter time than new construction is it interesting to discuss if conversions could be a tool for solving the shortage of housing in Stockholm. However, the fact that argues against this is that it is difficult to build the large amount of volume that is needed with conversion as method. The thesis presents as a final point, obstacles to conversions and the decision process when real estate developers make the decision of which method to use. / Detta examensarbete syftar till att undersöka fastighetsutvecklares syn på valet mellan att bygga om (konvertera) kommersiella fastigheter till bostäder eller att riva befintliga fastigheter för att göra plats åt nyproduktion. Detta innefattar bland annat att undersöka vilken typ av problematik som kan uppstå vid konvertering ur tre perspektiv, ekonomiskt, juridiskt och tekniskt, samt vad det är som gör att inte fler företag arbetar med konvertering. För att analysera konverteringar ytterligare genomfördes en undersökning kring hur boende i konverteringar upplever sina bostäder samt hur konverterade byggnader fungerar i relation till bostäder generellt ur ett drift- och underhållskostnadsperspektiv. Examensarbetet är baserat på en kvalitativstudie där intervjuer riktade mot fastighetsutvecklare och boende i konverterade byggnader valdes som den främsta metoden för att samla underlag. Slutsatser om att konverterade kontorsbyggnader eller kontorsliknande byggnader lämpar sig som bostäder har kunnat dras. Utifrån resultatet från kostandsstudien går det inte att säga att konverterade fastigheter skulle ha högre drift- och underhållskostnader än bostäder generellt. Det är även intressant att föra diskussionen kring huruvida konvertering av byggnader kan påverka bostadsbristen i Stockholm då genomförandet av konverteringar i genomsnitt tar kortare tid än nyproduktion. Det som dock talar mot detta är att det är svårt att skapa volym med konvertering som metod vilket är det som behövs när många nya bostäder ska skapas. Examensarbetet lyfter slutligen fram hinder för konverteringar samt påvisar hur olika fastighetsutvecklares beslutsprocesser ser ut vid val av tillgånggångssätt