Syftet med denna studie var att undersöka hur en bra utomhusmiljö är konstruerad enligt landskapsarkitekter, samt att studera hur miljön används av barnen på förskolan. För att ta reda på detta har vi fått svar av tre stycken landskapsarkitekter. Studien bygger på två kvalitativa intervjuer, ett enkätsvar samt sex observationer av förskolegårdar. Förskolegårdarna som observerades är utformade av dessa tre landskapsarkitekter. Utifrån våra resultat kan följande slutsatser dras: landskapsarkitekter uppskattar stora öppna ytor med varierad terräng samt att de anser att barnenska utmanas, samtidigt som miljön ska inkludera alla. Landskapsarkitekterna belyser ett dilemma med att dagens förskolegårdar upplevs som allt för prydliga och tillrättalagda, de önskar att förskolegårdar ska vara mer naturlika. De framhåller att det tidigare inte fanns lika många regler och riktlinjer att följa. Forskning visar att lek med naturmaterial gynnar barnens lek, genom att barnleker längre tid på samma ställe samt att barnen tillåts att använda sin fantasi. Skillnaden mellan naturmaterial och fasta lekredskap är att naturmaterialet oftast är mer kroppsligt utmanande för barnen och kan användas på flera olika sätt. Detta bekräftades också av våra observationer: barnen valde öppna ytor, buskage och naturmaterial framför de fasta lekredskapen som exempelvis gungor eller rutschkanor.

I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.   Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten.  Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska.  För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk.