No description available.

Coworking och andra nya former av flexibla kontorslösningar har under flera års tid varit på kraftig uppgång. Fenomenet har expanderat främst i de tätbefolkade storstäderna och ur ett internationellt perspektiv utgör det nu en betydande andel av den kommersiella hyresmarknaden. Uppläggen möjliggör en smidig skalbarhet för framförallt mindre företag och bidrar till ett effektivt nyttjande av det begränsade antalet kontorsbyggnader. De här flexibla kontorsupplåtelserna möjliggör för företag, organisationer och privatpersoner att genom ett medlemskap få tillgång till en dynamisk kontorsmiljö med ett flertal kringtjänster. Lokalerna kan antingen fullt ut delas med övriga ”medlemmar” eller till viss del utgöras av exklusiv kontorsyta. I medlemskapet ingår ofta tillgång till en rad olika kringtjänster som exempelvis bemannad reception och deltagande i sociala evenemang. Dessa avtalsförhållanden bär både många likheter och olikheter med traditionella lokalhyresavtal och frågan om hyreslagstiftningen är tillämplig har inte än besvarats av svensk domstol. Den här uppsatsen utreder därför ramarna för hyreslagens tillämpningsområde och applicerar sedan de slutsatserna på ett antal exemplifierande avtalsscenarion som speglar motsvarande avtalsförhållanden på hyresmarknaden idag. Uppsatsen svarar på hur dessa nya typer av kontorsupplåtelser ska placeras i den lokalhyresrättsliga systematiken och utreder vilka konsekvenser det får för parterna på marknaden. Resultaten kan sammanfattningsvis sägas konstatera att hyreslagen med största sannolikhet äger tillämplighet på dessa avtalsförhållanden, men att de rättsliga konsekvenserna av ett domstolsförfarande troligtvis inte skulle bli påtagligt inverkande för avtalsparterna.

At this time writing, Sweden has reached a record high immigration from countries both within and outside the EU. In correspondence with this massive migratory movement the question of integration becomes prioritized and one of the aspects arising due to this is the possibility to access the labor market. Analyzing the Swedish labor market situation, it is shown by evidence that there is an extensive ethnic discrimination that is partly linked to the recruitment process. Legislators both from Swedish and European level have issued acts to prevent employment discrimination because of ethnicity in order to maintain the protection of the fundamental right to non-discrimination and equal treatment. On the other hand, in support with legislation there is a possibility for the employer to justify indirect discrimination in the recruitment procedure by applying a criterion for certain language skills. Furthermore, this language criterion can occur to be a particular disadvantage for people who do not master the Swedish language fluently as a native. In order to justify a discriminatory act like this, the court must investigate whether the criterion is proportionate by applying a proportionality test. This study intends to investigate and analyze the case-law on ethnic discrimination disputes derived from the Swedish Labor Court and the European Court of Justice and throughout that establish if the Swedish Labor Court case-law is compatible with EU-law. In order to answer the research questions, a legal dogmatic method has been used in combination with an EU legal method. The investigation shows that the Swedish Labor Court is addressing the principle of proportionality in a manner of minimum standards which mainly focuses on the underlying reasons for the action that is linked to benefit the interest of the employer. The investigation also shows that the Swedish Labor Court lacks to obtain the standards that is set in provision of the burden of proof that is set by EU-law and Swedish law.

Personal injury lawyers aid clients who see themselves as victims of medical, commercial, or other forms of negligence and who seek compensation through the civil justice system. Previous studies have suggested that these lawyers are highly selective, accepting only a small percentage of potential cases with which they are presented. Yet little is known about the actual process of screening. How do lawyers decide which cases to accept and which to decline? Do lawyers agree on the factors that make a good case and those which make a bad case? How might local legal and cultural environments influence the screening process? These questions, and related issues of access, inequality, policy, and justice, are at the core of this dissertation.Using in-depth interviews and an experimental vignette study given to 83 lawyers who specialize in medical malpractice and products liability, I examine the case screening process, paying particular attention to the roles of tort reform and the legal cultures and environments in which lawyers work. Half the lawyers I interviewed practice in states which are considered to be difficult jurisdictions for the practice of personal injury law due to tort reform and conservative political climates (Texas and Colorado), while the other half work in states that have been relatively unaffected by tort reform and are considered to be more "plaintiff friendly" (Pennsylvania and Massachusetts).Lawyers respond not only to legal rules and changes to those rules, but also to their perceptions of how jurors will respond to and evaluate their case. My analyses show that while lawyers in both types of states accept roughly the same percentage of cases, they do so using different approaches and theories of liability. When making distinctions between good and bad cases, lawyers in states without tort reform emphasize the importance of a client's "likeability" and jury appeal, while lawyers in states with tort reform place more importance on characteristics related to the defendant, particularly the strength of liability and causation. I address the implications of intended and unintended consequences of tort "reform" for inequality, access, and the growth or inhibition of tort law itself.

I takt med samhällsutvecklingen ställs nya krav på straffrätten. Brott och straff har det senaste decenniet kommit att bli ett allt mer omdebatterat ämne. Allmänheten efterfrågan straffskärpningar och på senare år har det kommit flera lagförslag som syftar till att höja straffen för olika brottstyper. I uppsatsen har vi framförallt fokuserat på lagförslagen i proposition 2009/10:147 och proposition 2016/17:108. Det huvudsakliga innehållet i prop. 2009/10:147 består av förslag till ändringar av de grundläggande bestämmelserna om straffvärde i 29 kap. brottsbalken (1962:700). Vidare föreslås straffskärpningar för olika våldsbrott, bland annat grov misshandel och grovt vållande till annans död. I prop. 2016/17:108 föreslås ytterligare straffskärpningar av våldsbrotten. I uppsatsen redogör vi även kort för innehållet i prop. 2012/13:111, prop. 2015/16:111, prop. 2017/18:26 och SOU 2018:2. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur straffskärpningarna förhåller sig till olika straffideologier. För uppsatsens genomförande har vi i teoridelen, utöver propositionerna, redogjort för straffrättsliga begrepp och ideologier. Vi belyser även straffrättspolitiken och effekter av höjda straff som uppmärksammats i forskning och litteratur.  Genom att analysera lagförslagen har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger till grund för straffskärpningarna. Vi har undersökt hur lagstiftarens motiv förhåller sig till olika straffrättsliga ideologier samt vilka andra faktorer som påverkar den kriminalpolitiska debatten. Uppsatsen har lyft fram tänkbara orsaker till den hårdnade kriminalpolitiska debatten.  I vår undersökning ifrågasätter vi hur förenliga straffskärpningarna är med olika straffideologier. “Punitiveness may pose as a symbol of strength, but it should be interpreted as a symptom of weak authority and inadequate controls” David Garland

Sedan terroristattackerna som inträffade i USA 11 september 2001 har penningtvätt blivit ett väldigt uppmärksammat problem. Det var efter händelserna som åtgärderna inom penningtvätt fick en större innebörd, både internationellt och likaväl nationellt. Begreppet fick en bredare omfattning där bland annat finansiering av terrorism tillämpades. Penningtvätt kan tolkas som ett definitionsproblem eftersom begreppet är väldigt vidsträckt, dessutom kan penningtvätt genomföras genom flera olika metoder och behöver därför utvidgade åtgärder. Bekämpningen är idag väldigt stor, både genom EU-penningtvättsdirektiv, internationella organisationer och den svenska lagstiftningen. Det globala samarbetet är ett stort verktyg för att förhindra den fria rörligheten av kapital och tjänster. Kan vi stoppa finansiering av kriminell verksamhet, så är vi ett steg närmare att stoppa penningtvätt som är organiserad brottslighet. Utvecklingen inom penningtvätt går framåt, nya bestämmelser analyseras av EU samt internationella organisationer och tillämpas därefter i medlemsstaterna. Men ibland kan man fråga sig hur långt skall den internationella regleringen gå gällande den enskildas rättigheter och hur förhåller rättssäkerheten sig till effektiviseringen av penningtvätt. I Sverige är det brottsbekämpande myndigheterna och tillsynsmyndigheterna som utför grunderna och tillsynen i åtgärderna. Verksamhetsutövarna har den viktigaste uppgiften att tillämpa regleringarna, men hur resultatrikt arbetet är, är dock en annan fråga. Denna uppsats kommer behandla penningtvätt dels utifrån Europeiska Unionens  penningtvättsdirektiv och andra internationella organisationers bestämmelser, dels från de svenska rättssystemet regleringar och efterlevnad. Vidare kommer uppsatsen beröra rättssäkerhetsfrågan där den enskildas, både den fysiska och juridiska personens, rättigheter och skydd står i fokus vid den offentliga maktens handlande. / Since the terrorist attack occurred in the United States September 11th 2001 the money laundering has been a very attentively problem. It was after the incident that the action in money laundering got more significance, both internationally just as well as nationally. The concept got a wider extent where partly funding of terrorism practiced. Money laundering can be interpreted as a definition problem because the concept is very broad, as well can money laundering implemented through many different methods and therefore needs extending arrangements. The combating today is very large, both through EU-money laundering directive, international organizations and the Swedish legislation. The global cooperation is a substantial tool to prevent the freedom of capital and services. If we can stop the funding of criminal operation, then we are a step closer to stop money laundering which is organized criminality.  The development in money laundering are going forward, new regulations analyses by EU and international organizations, and applies in the member countries. But sometimes to be to question oneself how far the international regulation goes in terms of the individual rights and how it stands the legal security itself to potentiation of money laundering. In Sweden it is the law enforcement authorities and regulatory authority that conducts the basis and the supervision in the acts. The operator has the most important task to practice the regulations, but how the results of the work is, is however another question.  This essay will be to work money laundering partly outside the European Union’s money laundering directive and other international organizations regulation, also from the Swedish legal systems regulations and compliance. Further in this paper will be affect the legal security question where the individual, both legal and physical person, rights and protection are the focus of public power and action.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.