Samhällsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år. Samtliga deltagare var väl erfarna inom krishanteringsområdet med minst tio års arbetslivserfarenhet. Insamlad data analyserades med tematisk analys. De styrkor med avseende på ledarskapet som framkom av studien var vikten av att ha ett gemensamt mål, väl definierade roller, erfarenhet, gemensam struktur, möjlighet att distansera sig, att organisationerna fanns samlade samt att avlösningar finns tillgängliga. Svårigheter med avseende på ledarskapet som påpekades, var att deltagarna ställdes inför ovana situationer, osäkerhetsfaktorer, konflikter, emotionell påverkan samt att det kunde vara problem med att kunna tillgodose basbehov. Resultatet visade även på de många krav som ställdes på ledarna, exempelvis sakkunskaper och sociala kompetenser som ödmjukhet och förmåga att inge lugn och förtroende hos sina medarbetare. Slutligen visade resultatet på vikten av fortsatta övningar och kompetensutvecklingsbehovet hos de ledare som har till uppgift att hantera krissituationer, vilket bör beaktas inför kommande händelser som ställer krav på ett långvarigt ledningsarbete. / Community disturbances in the form of major accidents, natural disasters and similar emergencies have in recent years been relatively frequent in western Sweden. This qualitative study’s overall aim was to expand the knowledge concerning some delimiting factors perceived as being facilitating or aggravating for the leadership in the handling of hurricane Gudrun and the collapse of the European Highway 6 in Munkedal. A lesser aim of the study was to connect this study's results to Ronthy’s (2006) theory of leadership intelligence. The basis for this study consisted mainly of how the management personnel in the rescue organization experienced these events, which the author got acquainted to through seven semi-structured interviews. Of those interviewed were six men and one woman, and the age distribution ranged from 40 to 65 years. All participants were well experienced in crisis management with at least ten years of work experience. Collected data were analyzed by thematic analysis. The strengths of leadership that emerged from the study was the importance of having a common objective, well-defined roles, experience, common structure, the opportunity to distance oneself, that the organizations were in place, and personnel replacing available. Difficulties with respect to leadership, as noted, was that the participants were faced with unfamiliar situations, uncertainties, conflicts, emotional impact, and that there could be problems to meet basic needs. The results also showed the many demands made on the leaders, such as expertise and social skills such as humility and ability to produce harmony and trust among employees. Finally, the results showed the importance of continued training and the professional development needs of the leaders who are working in crisis management organizations, which should be considered for future events that require a long-term management work.

Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka, det som i studien benämns, själslig intelligens, hos chefer och ledare i näringslivet samt att validera instrument för vad som i studien benämns ledarintelligens med fokus på själslig intelligens. Studien utvärderade den själsliga intelligensen hos chefer och ledare samt om det var någon nivåskillnad på den själsliga intelligensen hos kvinnor och män. I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på påståenden kring själslig, emotionell och rationell intelligens. Studien validerade två skalor för själslig intelligens utifrån ett kanadensiskt instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), en skala för själslig intelligens, (SQ), som ingick i ett svenskt instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), samt en ny skala för själslig intelligens, NySQ. Det var 90 chefer och ledare i Västra Götalands näringsliv, 37 kvinnor och 53 män som besvarade enkäten, medelåldern var 47 år. Enkätsvaren analyserades med hjälp av kvantitativa metoder. Studien validerade Ronthys skala för själslig intelligens som visade på positiva signifikanta samband med två skalor som är framtagna med avsikt att de ska mäta liknande begrepp. Resultaten visade att kvinnor hade en högre nivå av själslig intelligens än män samt att chefer och ledare med hög nivå av själslig intelligens även hade hög nivå av rationell intelligens. Resultaten kastade nytt ljus över förmågor som i vår tid kanske inte har värderats tillräckligt i organisationer eller diskuterats i formella sammanhang. / The aim of this cross-sectional study was to investigate, what in this study is defined as, spiritual intelligence in managers and leaders in private companies, and to validate instruments that measure, as the study defines as, leadership intelligence with a focus on spiritual intelligence. The study evaluated the spiritual intelligence of managers and leaders, and if there was differences in the level of spiritual intelligence between women and men. The study used a questionnaire in which participants were asked to answer questions about spiritual, emotional and rational intelligence. The study validated two scales of spiritual intelligence based on the Canadian instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), one scale for spiritual intelligence, (SQ), which was part of a Swedish instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), and a new scale for the spiritual intelligence, NySQ. 90 managers and leaders in Västra Götaland, 37 women and 53 men, responded to the survey, the average age was 47 years. The survey responses were analyzed using quantitative methods. The study validated Ronthy´s scale of spiritual intelligence that showed a positive significant correlation with two scales that are designed to measure similar concepts. The results showed that women had a higher level of spiritual intelligence than men, and that managers and leaders with a high level of spiritual intelligence also had a high level of rational intelligence. The results shed new lights on abilities that might not have been valued enough in organizations or discussed in formal contexts.