Syftet med detta examensarbete är att uppmärksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan såväl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lärare och idrottsledare och vilken syn har de båda grupperna på sina respektive ledarroller? Att betingelserna är olika måste vi beakta. %09Mina frågeställningar är följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielärare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen på den egna ledarrollen mellan gymnasielärare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09Frågorna som jag ställde till lärare respektive idrottsledare fanns på två olika enkäter med vardera ett tjugotal frågor. %09Resultatet från lärar- och idrottsledarenkäterna redovisas parallellt, indelat i fyra avdelningar. %09Lärarna är något otydliga i sina ledarroller. Detta påstående tror jag hänger samman med att deras relation till eleverna inte är så personlig som den hade kunnat vara. Hälften av lärarna vill också utveckla sin ledarroll till att bli mer tydlig. %09Idrottsledarna är tydligare i sina ledarroller. Tyvärr blir ledarrollen kanske lite för tydlig och mindre demokratisk än vad som kan önskas. Idrottsledarna har vidare en mer personlig relation till de ungdomar som de jobbar med. %09De slutsatser jag drar av allt detta är att lärare behöver en mer tydlig ledarroll för att kunna möjliggöra en bättre kontakt med sina elever. En ledarskapsutbildning bör utgöra en stor del av lärarutbildningen. I en sådan kan givetvis alternativa metoder visas men med betoning på att tydliggöra och öka tryggheten i ledarrollen. Dessutom anser jag att styrdokumenten bör behandla begreppet demokrati på ett sätt så att lärarna samtidigt som de jobbar demokratiskt vågar vara ledare för klassen.