This paper deals with the legal situation surrounding the legal statutory portion. The purpose of this paper is to investigate the statutory portions function in our society, does the rule fit into today’s society? To carry out this study, the authors analyzed the legal situation accordingly to the legal dogmatic method. Emphasis has been placed especially on laws but also non-government bills and doctrine.The statutory portion was introduced in the Swedish system, as early as in the 17th century. Its primary purpose then was to ensure a heritage to the descendants’ heirs. At this time most people died at a young age and their children were often young and incapable of supporting themselves. Today, it is more unusual to leave minor children, and it its more common to die of old age with already adult chil-dren. The statutory portion, which has as a purpose to ensure that parts of the de-scendants inheritance shall rightly fall to its heirs, is found today in 7 chapter 1§ ÄB .In recent years, a large number of non-government bills and government bills has been presented with proposals for the abolition of the statutory portion. Different writers express their view on the statutory portion as outdated and that the system does not fit into our society. Those who find the statutory portion outdated also express the meaning that statutory portion stands in conflict against both property law and the descendants last will.The authors consider the need for an investigation on the matter to determine whether the legal portion is outdated and no longer fulfills its purpose, or if it still is adapted to our modern society. / Denna uppsats behandlar den rättsliga situationen kring laglottsskyddet. Syftet med uppsatsen är att utreda laglottens funktion i dagens samhälle, är regeln anpas-sad efter dagens rättsliga behov? För att genomföra denna undersökning har för-fattarna analyserat det rättsliga läget i enlighet med den rättsdogmatiska metoden. Tyngd har lagts särskilt på lagtext men även motioner och doktrin har spelat en viktig roll.Laglotten infördes i det svenska systemet redan på 1800-talet. Dess främsta syfte var då att säkerställa ett efterarv för den avlidnes bröstarvingar. På den här tiden dog de flesta i ung ålder och de barn som efterlämnades var ofta unga och oför-mögna att själva försörja sig. Idag är det mer ovanligt att den som avlider efter-lämnar omyndiga barn, oftast dör vi idag i en hög ålder och våra barn är då själva redan vuxna. Laglottsskyddet, vilkets innebörd är att viss del av en avlidens arv skall tillfalla dess bröstarvingar, hittas idag i 7 kap 1§ ÄB.Under de senare åren har ett stort antal motioner och propositioner lagts fram med förslag om ett avskaffande av laglotten. Olika skribenter utrycker en åsikt om att laglotten är föråldrad och att systemet inte passar in i vårt samhälle. Det menas också att laglotten strider emot både egendomsrätten och den avlidnes sista vilja.Författarna anser att det behövs en utredning på området, för att fastställa huruvida laglotten är föråldrad och ej längre uppfyller sitt syfte, eller om den än idag är anpassad till vårt samhälle. Efter en utredning finner författarna att en re-form av laglotten kan finnas nödvändig.