Inledning: Larmrapporterna kring elevers skolresultat haglar. Samtidigt finns få redogörelser kring hur elever uppfattar olika ämnens karaktär, vad de anser präglar undervisningen samt vilka kunskaper de tror är viktiga i olika ämnen. I bakgrunden presenteras därför dels vad mellanstadieelever ska kunna i biologi, fysik och kemi enligt Lgr11, dels vilka resultat internationell och nationell forskning påvisat kring NOundervisningens innehåll och anseende. I det efterföljande avsnittet presenteras studiens teoretiska ramverk, Basil Bernsteins teorier kring symbolisk kontroll, som inrymmer kunskapens produktion, reproduktion samt förändring. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken bild ett antal elever i årskurs 4-6 har av de olika naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi samt hur de uppfattar undervisningen i dessa. Metod: Denna kvalitativt inriktade studie har nyttjat intervjumetodiken fokusgrupp för att undersöka hur elever uppfattar de tre NO-ämnena och undervisningen i dessa samt vad de tror krävs för att bli duktig i NO. Transkriberingarna från sex stycken fokusgrupper, bestående av totalt 33 pojkar och flickor från åk 4-6, utgör datamaterialet i den här studien. Resultat:I studiens resultat framkommer att deltagarna kunde ge uttryck för en god insikt i vad som kännetecknar NO som undervisningsområde men att det fanns skillnader ämnena emellan. Biologi beskrevs som lättförstått och intressant enligt många, kemi som synonymt med arbetssättet att experimentera medan fysik till sist beskrevs som svårt, ointressant, stillasittande och framförallt obekant. För att bli duktig i NO menade eleverna att hårt arbete krävs och att alla således skulle kunna bli duktiga om de bara lägger manken till. Eleverna påvisade en medvetenhet om Lgr11s existens men var dåligt insatta i vad som står däri och de trodde därför att lärare betygsätter egenskaper såsom delaktighet och flit. Avslutningsvis såg eleverna NOkunskaper som värdefulla för framtida karriär såväl som allmänt vardagsliv.