Läsningen i dagens skola påverkas av såväl internationella kunskapsmätningar som normer av kritiska förhållningssätt i en utsträckning som utmanar skönlitteraturens roll för skolans värdeutvecklande uppdrag. Ämnesplanen för svenska i gymnasieskolan motiverar läsning som läsfärdighetsträning, kritisk läsning såväl som inlevelsefull läsning, vilket innebär en komplex litteraturundervisning. Forskning har dessutom visat att lärare saknar kunskap om litteraturdidaktiska förhållningssätt och deras uttryck i skolans verksamhet. Tidigare forskning har i hög grad studerat legitimeringen av skönlitteraturens roll i skolan, men har i begränsad utsträckning utforskat legitimering av läsning och föreställningar om skönlitterär läsning som färdighet. Mot denna bakgrund studerar detta arbete läromedlet Svenska impulser för gymnasieskolans kurser i svenska 1, 2 och 3. För att synliggöra läromedlets didaktiska potential studeras litteratursyner och legitimeringar av litteraturläsning samt hur detta relaterar till läsning i en vidgad digital textvärld. Den didaktiska potential som analysen synliggör är ett studieinriktat motiv som legitimerar läsning efter det centrala innehållet i ämnet samt efter en tänkt målgrupps akademiska och intellektuella intresse. Det finns inslag av olika litteratursyner, men analysen visade att även om läromedlet ibland relaterar till elevernas egna erfarenheter och textvärldar bjuds de samtidigt till att ta del av ett litterärt kulturarv och mer traditionella textvärldar. Läromedlet är användbart för att arbeta systematiskt med kursernas innehåll och ger överlag mer utrymme åt kritisk läsning och läsning som läsfärdighetsträning än inlevelsefull läsning. Läromedlet är i mycket begränsad utsträckning anpassat till en vidgad digital textvärld. Det skapar vissa möjligheter för en social eller interaktiv läsning, men läromedlet främjar snarare en koncentrerad och inlevelsefull läsning av traditionell skönlitteratur. / Reading in today’s school is influenced by international assessments as well as norms of critical approaches to a degree that challenges the role of fictional literature in the value-developing mission of the school. The curriculum for the subject of Swedish in upper secondary school motivates reading to develop literacy, critical reading and empathetic reading, which imply a complex literary education. Research has further shown that teachers lack awareness of literary-didactical approaches and their place in the educational practice. Research on the subject has studied the legitimation of literature in school, but not so much legitimation of reading and approaches fictional reading as a competence. To this background this essay study the learning material Svenska impulser for the courses of Swedish 1, 2 and 3 for upper secondary school. To make visible the didactic potential of the material its views on literature and legitimation of fictional reading is studied and how this relates to reading in a widened digital text-world. The didactic potential that the analysis make visible is an academic motif that legitimate reading based on the curriculum of the subject and based on the students supposed academic and intellectual interest. There are examples of different views of literature, but the analysis showed that although the material sometimes relates to the students own experiences and text-worlds, they are invited to take part in a literary heritage and more traditional text-worlds. The material is useful to work systematic with the courses content and generally gives more room for critical reading and literacy enhancing reading than it gives empathetic reading. The material is to a very limited degree customized for a widened digital text-world. It offers some possibilities for social or interactive type of reading and rather promotes a concentrated and empathetic type of reading based in traditional literature.