Dagens samhälle präglas till stor del av de miljöproblem vi står inför. Växthusgaser och energiåtgång som uppstår vid tillverkning av material och produkter är en av de största orsakerna till detta och en stor utmaning finns i att minimera dessa genom nytänkande. Nytänkande brukar ofta associeras med att bygga med nya, moderna material producerade med hjälp av den senaste tekniken, men tänk om svaret istället kan finnas om man väljer att titta bakåt? Det finns gott om exempel på hus som står kvar än idag som är över hundra år gamla, halmbalshus är ett sådant. Studien är en del av utbildningen Högskoleingenjör inom Byggteknik på Linköpings Universitet, den utförs den sista terminen och fungerar som en avslutande del av utbildningen. Syftet med studien är att ge en övergripande bild in i vad som ingår i att bygga ett halmbalshus. Man ska få sig en uppfattning om för- och nackdelar för denna typ av byggnad. Den ska också klargöra för värmeisoleringsberäkningar för väggar, detta för att fastställa husets värmeisoleringsförmåga. Studien ska leda till en förståelse kring hur man kan producera ett halmbalshus samt tillhörande värmeisoleringsberäkningar för väggar. Målet med studien är att redogöra byggsättet för ett halmbalshus i Sverige. För- och nackdelar ska föras fram. En mätning av halmbalshusets u-värde ska göras och jämföras med en teoretisk beräkning av samma hus. Eventuella skillnader i resultaten ska diskuteras. För att genomföra studien så har en litteraturundersökning använts som den primära metoden för insamling av information. Teoridelen lutar sig huvudsakligen mot avhandlingar och böcker i ämnet. Plattformar som DIVA och UniSearch har använts för att hitta avhandlingar. För att utvärdera värmeledningsförmågan för konstruktionen kommer två metoder användas och sedan jämföras. En teoretisk beräkning som baseras på beräkningsformler ur en bok som behandlar ämnet. Detta resultat ska jämföras med en mätning i fält med kompletterande beräkning med hjälp av värdena som mäts upp. Även denna beräkning grundar sig i samma bok. Resultatet gav att byggsättet har både för- och nackdelar. Den främsta egenskapen är att byggsättet är miljövänligt. Men anledningen till att halmbalshus inte byggs i Sverige är för att det tidsineffektivt p.g.a. två anledningar. Dessa anledningar är informationsbrist och tidskrävande moment. För att byggsättet ska bli mer populärt så krävs vidare utveckling för att minimera tidsåtgången eller att behovet av miljövänliga hus ökar så att fördelarna överväger nackdelarna. Värmeledningsförmågan har blivit utredd med två metoder som sedan jämförts med varandra. En teoretisk beräkning med hjälp av tidigare känt lambdavärde som gav oss U-värdet 0,14 W/m2K och en praktisk mätning i fält som utfördes på ett halmbalshus som gav oss U-värdet 0,09 W/m2K. Efter analys av värdena anses den praktiska mätningen ha stor felmarginal då förutsättningarna och/eller utförandet resulterat i orimliga resultat. Man kan dock få en uppfattning av hur halm ter sig som isoleringsmaterial och detta ser mycket lovande ut. Uvärdet klarar med god marginal de krav som satts av boverket utsatt för en villa. / Today's society is characterized largely by the environmental problems we face. Greenhouse gases and energy use from the production of materials and products is one of the largest reasons for this study and a major challenge is to minimize these through innovation. Innovation is often associated with the construction of new, modern materials produced using the latest technology, but what if the answer can instead be if one chooses to look back? There are plenty of examples of houses that are still standing today which are over a hundred years old, Straw-bale construction is one such. The study is part of the training Bachelor in Civil Engineering at Linköping University, performed the last term and serves as a final part of the training. The purpose of the study is to provide a comprehensive view into what is involved in building a Straw-bale construction. You'll get an idea of the pros and cons of this type of building. It should also clarify the thermal calculations for the walls, in order to determine the building's thermal insulation capacity. The study will lead to an understanding of how to produce a Straw-bale construction and related calculations for thermal insulation walls. The goal of the study is to explain the construction method of a Straw-bale construction in Sweden. The pros and cons will be presented. A measuring of the strawbalehouse U-value will be made and compared with a theoretical calculation of the same house. Any differences in the results will be discussed. A literature survey has been used as the primary method of gathering information. The theory part is based mainly of these and books on the subject. Platforms such as DIVA and UniSearch and have been used frequently. To evaluate the thermal conductivity of the structure, two methods have been used. A theoretical calculation based on formulas of a book dealing with the subject. This result compares with a measurement in the field of complementary calculation using the values measured. Even this calculation is based on the same book. The result gave us that the construction method has both advantages and disadvantages. The main feature is that the building is environmentally friendly. But why the Strawbale construction is not built in Sweden on a large scale is because of the time inefficiency. As we know time is money and the will to build environmentally is not enough for people to start building more of these types of houses. The thermal conductivity has been investigated by two methods which are then compared with each other. A theoretical calculation using previously known lambda values gave us the U-value 0.14 W/m2K and a practical measure in the field carried out in a Straw-bale construction gave us the U-value 0.09 W/m2K. After analysis of the values considered the practical measurement have large margin of error when conditions and / or performance resulted in unreasonable results. However, one can get an idea of how the straw performs as insulation and this looks very promising. The U-value pass by a good margin the requirements set by Boverket.