Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera är ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt är okänt i dagsläget och problematik uppstår bland annat vid ansökan om bygglov. Regler och krav på produkter utvecklas ständigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanställts av Europeiska unionen. Syftet med kraven är att alla material inom EU:s byggsektor ska jämföras och bedömmas utifrån samma förutsättningar via prestandadeklaration och CE-märkning. De dokumenterade materialegenskaperna underlättar den internationella handeln mellan medlemsländerna i EU. Aktörer i byggbranschen anser lera som ett otillförlitligt material då det råder brist på fastställda egenskaper. För att lera som byggnadsmaterial ska bli standardiserat och därmed klara EU:s krav behövs mer forskning om materialet. Denna studie syftar till att undersöka lermaterial med armering av hampa utifrån aspekterna tryckhållfasthet, värmeledningsförmåga och ånggenomsläpplighet. Studien utgår från lerstenar framställda från ett markområde utanför Gävle. Fyra varierande sammansättningar har undersökts med anledning att fastställa lerstenars egenskaper och armeringsmaterialet hampas inverkan på resultaten. Genom undersökning av de ovannämnda områdena samt kritiska granskningar av tidigare genomförda studier har tabellvärden inom vardera område fastställts. De metoder som används är baserade på standardiserande metoder och inkluderar kvalificerade beräkningar. Resultaten har analyserats utifrån varierande densitet och sammansättningar där mängden hampa har betonats. Resultaten inom tryckhållfasthet konstaterades utifrån beräknade karakteristiska värden inom variationen 1,11–1,92 MPa och kan därmed efterliknas betonghålblock. Hampans egenskaper av att vara segt och hållbart förbättrar tryckhållfastheten vid porösa material. Inom värmeledning fastställdes att resultaten påminner om värmekonduktiviteten för sandfyllning på 0,4 W/m*K då lerstenarnas värmekonduktivitet varierade mellan 0,301–0,377 W/m*K. Skillnaden mellan samtliga lerstenars ångpermeabilitet är marginella då resultaten varierade mellan 3,63–4,06*10-6 m2/s. Resultaten i undersökningen möjliggjorde en teoretisk undersökning av risk för kondens i lerkonstruktioner där områdena tryckhållfasthet, värmeledningsförmåga och ånggenomsläpplighet samverkar. / The study deals with the alternative framework material adobe. Clay is an old and traditional building material which properties and qualities have been forgotten. This has made the material and its properties unknown and problems arise for instance when applying for building permits. Rules and regulations for products are constantly developed and are registered in the Construction Products Regulation, CPR, which is compiled by the European Union. The purpose with the regulations is that all materials within the European Union’s construction sector will be evaluated based on the same conditions through Declarations of Products and CE marking. The documented properties of the materials facilitate the international trading between countries within the European Union. Operators in the building industry consider clay as an unreliable material because determined properties are missing. More research is required to get clay standardized as a building material and pass EU’s regulations. This study intends to investigate clay material with hemp as reinforcement from the aspects compressive strength, thermal conductivity and water vapor diffusion permeability. The study is based on adobes produced in a land area outside Gävle, Sweden. Four varying compositions have been investigated with reason to determine adobes properties and the reinforcement material hemp’s impact on the results. Through examination of the above mentioned areas as well as critical audits of earlier studies have table values within each area been established. The methods that have been used are based on standardized methods and include qualified calculations. The results have been analyzed based on varying density and compositions where the amount of hemp has been emphasized. The results of the compressive strength tests was found from calculated characteristic values within the variance 1,11–1,92 MPa and can thus imitate concrete hollow blocks. The hemp’s properties as tough and durable improve the compressive strength when using porous materials. The thermal conductivity tests determined that the results resembles the thermal conductivity for sand fill at 0,4 W/m*K since the adobes thermal conductivity varied between 0,301–0,377 W/m*K. The difference between all adobes water vapor diffusion permeability are marginal since the results varied between 3,63–4,06*10-6 m2/s. The results of the study made it possible to do a theoretical investigation of the risk for condensation in clay constructions where the areas of compressive strength, thermal conductivity and water vapor diffusion permeability interact together.