Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Magisterarbeit

The purpose of this study was to investigate what knowledge teachers in kindergarten have about nutrition and human metabolism and which education shall be made at mealtimes. I also wanted to investigate if preschool teachers know about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten. This was done by a quantitative questionnaire answered by 47 teachers. My results show that the teachers feel that their knowledge is usually sufficient but that they would like to have more knowledge with a focus on imparting knowledge to the children. During mealtime education about origin of the food, how the body reacts to the food we eat and how we should live in a healthy way be made. This combined with physical activity and social skills training. The Swedish society has increasing problems with diseases caused by an unhelthy lifestyle, people are also more sedentary today and a lots of them are suffering by overweight.Therefore it is important to learn about how we care for our bodies in a healthy way early in life. Few teachers now about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten, the advicese can be a good suppert in this learning and consequently the advices need to be highlighted and become a important complement to the policy documents and curriculum that are guiding the activites in the Swedish preschool. / Syftet med denna undersökning var att undersöka vilken kunskap pedagogerna har om näringslära och ämnesomsättning samt vilket lärande de anser ska ske vid måltiderna i förskolan. Jag ville också undersöka om pedagogerna känner till Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan. Metoden för undersökningen var kvantitativ genom enkäter som besvarades av 47 pedagoger. Svaret på mina forskningsfrågor blev att pedagogerna känner att deras kunskap för det mesta räcker till men att de gärna vill ha fortbildning i ämnet och då gärna med fokus på att förmedla kunskapen till barnen. Vid måltiden kan lärande om matens ursprung, om hur kroppen reagerar på den mat vi äter samt hur vi ska leva på ett hälsosamt sätt ske. Detta i kombination med motorisk och social träning. Det svenska samhället har problem med sjukdomar som orsakas av en ohälsosam kost och en mer stillasittande livsstil. Därför är det viktigt att människor tidigt i livet får lära sig hur de ska ta hand om sin kropp på bästa möjliga sätt. Eftersom min undersökning visar att få pedagoger känner till Livsmedelsverkets råd som kan vara ett stöd i detta arbete kan de behöva lyftas fram och bli ett tydligare komplement till de dokument och läroplaner som styr verksamheten i den svenska förskolan.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion?Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper. Resultatet av den empiriska studien visar att fokusgruppsdeltagarnas reaktioner på informationen kan påverka deras förhållningssätt till den. I fokusgruppernas diskussioner går det att se att deltagarna omsatt informationen, som kommunicerats till dem, till kunskap. Det visar på en ökad medvetenhet inför den miljöpåverkan som deras konsumtion bidrar med. Resultatet visar även att det går att utskilja en påbörjad medvetandeförändring till hållbar konsumtion hos fokusgruppsdeltagarna. Samtliga deltagare har i diskussionerna visat att de genomgått stegen i kommunikationsmodellen och de framförde enbart positiva åsikter om deltagandet i fokusgrupperna. Jag finner därmed grund för att kunna konstatera att användandet av kommunikationsmodellen fungerat väl. Examensarbete har visat att kommunikationsmodellen kan användas för att studera och analysera vardagliga interaktiva kunskapsprocesser utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv. Men modellen har även en relevans utanför det akademiska området, som ett anpassningsbart och pedagogiskt verktyg för att kommunicera information till grupper av människor. / Humanbeings are today consuming more resourses than our planet can sustain in a longer period of time. We are depleting natural resourses and polluting the environment faster than ever before in the history of mankind, and the effects of our actions can be seen worldwide. We are now standing before a crucial point, where we have to make our societies sustainable in order to give future generations a fair chance of a good life. But how do we get people to change? What elements decised how we act? How can we communicate information in order to get people to change their everyday lifes and consumption patterns in a sustainable direction? The purpose of this thesis is to study how people react to information of sustainable consumption. The research in the study is based on a qualative and experimental approach. I have used a communicationmodel in small groups, in order to study how the individuals in the groups react to information of sustainable consumption.The result of this study shows the individuals reactions on the information influences how they see themselfs in relation to the enviromental problems. The results clearly shows that the individuals have transformed the information into knowledge. They also show an increased awareness towards sustainable consumption. This study also shows that the communicationmodel is an adaptable och pedagogic tool to communicate information to groups in order to get them to start changing their behavior.