Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell mag-tarmsjukdom som är mycket vanlig i västvärlden. Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd, men man tror att flera faktorer spelar en roll. Sjukdomen karakteriseras av en rubbning i avföringsmönstret tillsammans med smärta och/eller en obehagskänsla från buken, men symtomen varierar ofta från person till person. Behandling av IBS går ut på att minska de mest besvärande symtomen, men i många fall är behandlingen inte tillräckligt effektiv. Syftet med detta arbete var att utvärdera effektiviteten av två läkemedel som används för behandling av IBS med förstoppning, linaklotid (Constella®) och lubiproston (Amitiza®), genom att främst titta på hur patienternas buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet påverkas. Sökningar efter relevanta kliniska prövningar där läkemedlen jämfördes med placebo gjordes i databasen PubMed; tre studier om linaklotid och två studier om lubiproston hittades. Studierna visade att samtliga förbättringar i buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet var statistiskt signifikanta. Linaklotid och lubiproston var ungefär dubbelt så effektiva som placebo på självbedömda skalor över symtom, och patienterna bedömde att de hade milda eller måttliga symtom efter behandling. Generellt sett svarade patienterna relativt dåligt på båda behandlingarna; 50-80 % av patienterna uppfyllde inte kriterierna för att kunna bedömas som responders i studierna. Sammanfattningsvis kan framför allt linaklotid vara effektivt för patienter med måttlig eller svår buksmärta, obehagskänsla och/eller uppblåsthet vid IBS-C, men det krävs fler studier för att kunna se mer tillförlitliga resultat. Lubiproston verkar endast ge en marginell förbättring av symtomen, även om läkemedlet visade bättre resultat än placebo.

Irritable bowel syndrome (IBS), även kallat colon irritabile, tjocktarmsbesvär, känsligtarm, funktionella tarmbesvär och irritabel tarm, är ett samlingsnamn för åkommorsom drabbar mag-tarmkanalen, främst tjocktarmen. Mekanismen bakom IBS ärkomplex och det finns i dagens läge ingen botande medicinsk behandling. Vidbehandling av IBS fokuseras på att lindra symtomen. Ett av de mest framträdandesymtomen är buksmärta som med största sannolikhet härstammar från visceralöverkänslighet i kombination med en förändring av motiliteten i tarmarna. Syftet med denna litteraturstudie var att studera linaklotid och eluxadolins effekt vidsmärta orsakad av IBS jämfört med placebo. Linaklotid och eluxadolin är två av denyare läkemedelsalternativen på marknaden och viktiga tillskott sombehandlingsalternativ vid IBS på grund av fåtaligheten av tillfredställandemedicineringar vid abdominal smärta. De frågeställningar som behandlas i denna litteraturstudie är:- Vilken effekt på buksmärtan visar linaklotid och eluxadolin jämfört med placebo ikliniska studier?- Vilka biverkningar kan linaklotid och eluxadolin medföra? Litteraturstudien har baserats på artikelsökningar i den medicinska databasenPubMed. De sökord som använts är “linaclotide irritable bowel syndrome” och“eluxadoline irritable bowel syndrome”. Totalt presenteras tre kliniska prövningar, en fas II samt två fas III prövningar förlinaklotid respektive eluxadolin i denna litteraturstudie. Bäst effekt och samtidigt säkradoseringar uppnåddes vid linaklotid 290 μg dagligen och eluxadolin 100 mg 2 ggrdagligen. Linaklotid (290 μg/dag) visade sig under den senaste och mest omfattandefas III studien lindra buksmärta hos 36.9% jämfört med placebo 17.4%. Patienternamedräknade i denna procentsats upplevde en förbättring av smärtan med minst 30%jämfört från basperioden under minst 20 av de 26 veckorna som effekten undersöktes.Eluxadolin (100 mg 2 ggr/dag) visade i en sammanställning av de båda fas IIIprövningarna ge en lindring av buksmärta hos ca 31% av patienterna jämfört medplacebo 19.6%. Det var endast de patienter som rapporterade en minskning med minst30% av den abdominala smärtintensiteten under minst 50% av studiens längd somräknades med i denna jämförelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i de senast utförda fas III studierna av bådelinaklotid och eluxadolin en signifikant skillnad i lindring av buksmärta i jämförelsemed placebo. Överlag svarade dock relativt få patienter på behandlingarna. Det återstår fortfarande mycket forskning inom ämnet IBS för att fullständigt kunnaklargöra för vad som förändras i kroppen då personen insjuknar i IBS och varför. Pågrund av att preparaten är nya på marknaden saknas även mer långvariga studier vilketvore önskvärt eftersom långtidsbehandling är väldigt vanligt vid IBS. Idag finns mångasmärtlindrande läkemedel med bevisad effekt för buksmärta, både äldre och nyareversioner som exempelvis linaklotid och eluxadolin. I studier söks efter så effektivaalternativ som möjligt men som även tolereras väl, ger få biverkningar då en långbehandlingstid är vanligt samt med målet att preparaten inte ska försämra den redanförekommande abdominala problematiken.