Bread is an important cultural and social marker, and it occurs in many contexts, often preserved as carbonised. However, as bread fragments are typically small and anonymous, their total value of them is not appreciated. Often bread material is grouped simply as organic and not considered. Material from Late Iron Age and the early Medieval times Gamla Uppsala, Valsgärde, and Gnista (Uppland County, Sweden) is analysed here. In this text, both settlement and ritual contexts were taken into consideration in the trends concerning bread production and/or consumption. This thesis aims to establish a protocol for distinguishing bread from other carbonised materials, including a macroscopic description that can be used in the field. Micro morphological and lipids analyses are relevant resources to study charred bread-like fragments recovered in archaeological contexts. Other laboratory methods, including FTIR, GC–MS, and GCIMS, were used alongside these methods. Experimental archaeology allowed for the build-up of a list of references to compare the material collected in the field. Developing a method to study these remains sheds light on the cultural value of bread, one of the most spread foodstuffs, and its connections with conviviality. / Bröd är en viktig kulturell och social markör, och det förekommer i många sammanhang ofta bevarat som förkolnat. Men eftersom brödfragmenten vanligtvis är små och anonyma, uppskattas inte deras fulla värde. Brödmaterial sorteras ofta endast som organiskt material och tas inte i vidare beaktning. Material mellan yngre järnålder och tidig medeltid från Gamla Uppsala, Valsgärde och Gnista (Upplands Län, Sverige) analyseras här. I denna text har både bosättnings- och rituella sammanhang beaktats för att undersöka trenderna kring brödproduktion och/eller konsumtion. Denna uppsats syftar till att identifiera bröd från annat förkolat material inklusive en makroskopisk beskrivning som kan användas i fält. Mikromorfologiska analyser och lipidanalyser är relevanta metoder för att studera förkolnade brödliknande fragment från arkeologiska sammanhang. Vid sidan av dessa metoder användes andra laboratoriemetoder, som inkluderade FTIR, GC–MS och GCIMS. Experimentell arkeologi gjorde det möjligt att bygga upp en lista med referenser för att jämföra det material som samlats in i fält. Dessa metoder används för att belysa det kulturella värdet av bröd, ett av de mest spridda livsmedlen och dess kopplingar till social gemenskap.