No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på elevers inställning till läsning i olika situationer och under olika förutsättningar samt se om deras inställning har något samband med deras läsflyt och läsförståelse. Studien byggs på en kvantitativ undersökning i en klass med 20 elever och enkät används som metod. Ett lästest används också för att kunna mäta elevernas läsflyt och läsförståelse. Resultatet visar att majoriteten av eleverna med god läsförmåga även upplever läsning som något lustfyllt. Men samtliga elever med sämre resultat i både läsflyt och läsförståelse svarar även de att läsning är roligt i alla situationer och under alla förutsättningar.

The use of Spanish words “ispanismi” in the Italian territory has been an active phenomenon for centuries. The geographical proximity between Spain and Italy, political-commercial and cultural relations throughout history as well as the similarity of the two languages have favoured the linguistic exchange between these two cultures. The aim of this thesis is to investigate these relations, when and how they occurred. It has been observed in this work that social-political-cultural relations between Italy and Spain initiated in the thirteenth century have enriched the Italian vocabulary as well as some of its dialects (Neapolitan, Sardinian). Many Spanish loan words and calques used in the past continue to be used today in various areas of Italian vocabulary.

No description available.

Ämnet för uppsatsen är muntlig framställning och talängslan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med muntlig framställning och vilka strategier lärare i ämnet svenska på gymnasienivå använder sig av då de möter elever med talängslan. Den metod som använts är intervjuer med totalt sex olika lärare som är verksamma på tre olika gymnasieskolor i tre olika städer. Gällande muntlig framställning visade det sig att lärarna arbetar med föreläsningar och talövningar. Rörande talängslan berättar lärarna att det för dem är något mer än att bara vara nervös. I arbetet med talängsliga elever anser lärarna att det är viktigt att arbeta med trygghet och den vanligaste specialanpassningen lärarna gör gällande elever med talängslan är att de får hålla tal inför bara läraren.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan arbeta med värdegrunden genom skön­litteraturen i årskurserna 1–4. Vidare har vi undersökt hur lärare tolkar begreppet värdegrund, om lärare prioriterar skönlitteratur i svenskundervisningen och hur lärare kan använda skön­litteratur i svenskundervisningen.   I vår undersökning har vi utgått från en kvantitativ enkätundersökning via webben och öppen direkt observation med låg grad av struktur. Enkätundersökningen utfördes på 94 verksamma svensklärare i Vimmerby kommun och i Göteborgs kommun. Enkätundersökningarna gav oss en bredare syn på värdegrunden och skönlitteratur. Observationerna utfördes på två lärares undervisning som arbetar med värdegrunden genom skönlitteratur och genomfördes av oss båda i Vimmerby kommun. Observationerna medförde att vi fick en djupare insyn i lärarnas perspektiv.   Utifrån enkätundersökningen och observationerna visar resultatet att högläsning av skön­litteratur och efterföljande boksamtal var viktiga faktorer i arbetet med värdegrunden genom skönlitteratur. Lärarna förmedlade även olika tolkningar av begreppet värdegrund och den mest förekommande tolkningen var ’människors lika värde’ följt av ’respekt’ – att respektera och acceptera olikheter. De allra flest lärare prioriterade skönlitteratur i undervisningen, men det fanns några undantag. Det vanligaste användningsområdet för skönlitteratur i svenskunder-visningen var högläsning med efterföljande diskussioner. En viktig slutsats är att läraren bör fortsätta med högläsning för sina elever med efterföljande diskussion för att nå elevernas tankar, funderingar, rädslor och åsikter.

<p>Godkännandedatum 2019-02-11</p>

<p>Betygsdatum 2019-01-20</p>

No description available.