No description available.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida effekter från Läslyftet blir framträdande i utsagor om den egna praktiken bland svensklärare på gymnasiet, som deltagit i fortbildningen. Vi analyserar och jämför därför hur tre verksamma svensklärare med erfarenhet av Läslyftet och fyra verksamma svensklärare utan den erfarenheten, omtalar sin undervisning i gymnasieelevers läsförståelse av sakprosa. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades med ett analysverktyg beträffande lärarstilar som vi utformat utifrån aktuell forskning. Genom att studera den här forskningen fann vi tre olika förhållningssätt till vem som bär ansvaret för elevers utveckling av läsförståelse i sakprosa, två förhållningssätt till utmaningar i elevers läsning av sakprosa samt två sätt att förhålla sig till utveckling och utmaning undervisningen. Dessa olika förhållningssätt utformade vi till sju lärarstilar. Genom att applicera dessa lärarstilar på informanternas utsagor kunde vi jämföra huruvida lärarstilar med anknytning till Läslyftet blev mer framträdande bland de lärare som tagit del av fortbildningen. Resultatet visar att lärarstilarna med anknytning till Läslyftets utgångspunkter förekommer i större utsträckning bland de informanter som har erfarenhet av Läslyftet.

No description available.

No description available.

In the following exam work the situation of second language students (L2) in mathematics classrooms are investigated. Ten teachers from two different schools in the same city, active in the grades 7-9 in the Swedish preliminary school, have been interviewed regarding the situation in their particular classrooms. The point is to summon the teachers view of the situation for those students whom are not speaking Swedish as their mother tongue. What lingual challenges are the most common ones and what are the most demanding ones, are subjects of investigation. According to earlier studies, L2 students are performing poorly compared to native students in the Swedish ground school mathematics. Different types of language, large amounts of text and lack of motivation are pointed out to be mayor reasons for this situation. The result of this study comprehend to those theories. Nine out of ten teachers confirm there are problems regarding the Swedish-linguistic part of the mathematics for the L2-speakers. Nine out of ten teachers also points out the large amount of text in the educational books as one of two main issues. The other one, is lack of motivation. The motivated students seem to overcome the linguistic challenges, while the less motivated individuals get stuck and gives up the scholar work more easily.

<p>Godkännandedatum 2018-08-28</p>

No description available.

The purpose of the research described in this essay is, by analysing the content of comic books, to (1) evaluate comic books as material for teaching, (2) if possible, to create an exercise that could be used in the classroom in which comic books are used for teaching ESL and (3) to suggest innovative material and related tasks that could be used to introduce students to issues related to meaning, with the focus on “literal or speaker meaning”, “multimodality” and “deixis”, and drawing upon principles and concepts described within the disciplines of semiotics, semantics and pragmatics. Accordingly, the thesis questions of this essay are described as follows: If possible, how could comic books be used in the classroom as an alternative material for teaching the ESL? If possible, how could comic books be used to introduce students to issues related to meaning through linguistic approaches, with the aid of semantics, semiotics and pragmatics?  Comic books, in theory and in practice, could be used in the classroom as an alternative material for teaching the English language and introduce students to issues related to meaning through linguistic approaches, with the aid including semantics, semiotics and pragmatics. Furthermore, the material used in this essay is just a small fraction of possible material that is available to teachers, and there are numerous ways of using comic books in teaching aspects of language from varied perspectives.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur psykisk ohälsa hos barn och unga konstrueras i tre olika sammanhang: i informationen från ungdomsmottagningen online, ett musikalmanus på ämnet psykisk ohälsa och ungdomars egna berättelser om att må dåligt. Undersökningen är diskursanalytisk och bygger på ett sociosemiotiskt synsätt. Baserat på en systemisk-funktionell textanalys undersöks hur psykisk ohälsa förklaras och hur den unga människan och dess omgivning positioneras i texterna ur ett ideationellt perspektiv. Vidare visar en legitimeringsanalys vilka diskurser som framkommer i texterna. Resultatet visar att utifrån ett vuxenperspektiv är den unga människan en aktiv, ansvarig och handlingskraftig individ som genom olika val är den som påverkar sin situation. Detta synsätt legitimeras genom hänvisningar till en individualiseringsdiskurs och en pedagogiskt tillrättavisande diskurs. Utifrån ett ungdomsperspektiv står även där individen i fokus; det dåliga måendet förklaras som ett misslyckande över att inte vara en ”lyckad” och lycklig människa. Till skillnad från vuxenperspektivet ger ungdomarna en bild av att individen står utan förutsättningar att påverka sin situation då omgivningen beskrivs som distanserad och ointresserad. De ungas synsätt legitimeras genom hänvisningar till en kravställande perfektionistisk diskurs, där normen är att prestera på alla plan.