Den här uppsatsen handlar om hem i Sverige, platserna där hemmen är lokaliserade, samt om de boende och deras inredningar. Fokuset ligger på människors identiteter, livsstilar och smak, samt stadsutveckling. Syftet med den här uppsatsen är att i mer generella termer diskutera stadsutvecklingen i förhållande till hemmets utveckling. Frågeställningarna är: Hur ser idealhemmet ut enligt tidningen Sköna hem? Vilka ord är återkommande i beskrivningen av idealhemmet? Vilka diskurser finns i Sköna hems diskursordning? Vilken stadsutveckling leder dagens hem åt? Målet är att skapa ett utrymme för diskussion kring de funna diskurserna och placera in dem i ett samhälleligt sammanhang. Varför är den här undersökningen viktig? Då hemmet blivit till en livsstilsmarkör hos människor, så är det viktigt att se dess inverkan och konsekvenser på staden ur ett samhällsplanerarperspektiv. Hemmet kommer först att undersökas teoretiskt. Bland annat undersöks vad ett hem är, men även vad ett idealhem är. Hemmets utveckling med nedslag i 1800-talets borgarklass kommer också att belysas. Likaså kommer klass och livsstil att behandlas utifrån Bourdieus teori om symboliskt och ekonomiskt kapital. Klassbegreppet kommer sen att utvecklas kring Floridas teori om den kreativa klassen. Den kreativa klassen tycks också vara en anledning till gentrifiering av staden. Därav undersöks även det begreppet. Plats och identitet, samt medias påverkan är även viktiga områden som kommer att kasta ljus över hemmet som objekt. Uppsatsens slutsatser var att idealhemmet enligt Sköna hem, samt de återkommande orden var: ny, gammal, köpt, arv, Ikea, byggd, renoverad, skapad, special, arkitekt, klassisk, vacker, känsla, stad och land. De diskurser som hittades i Sköna hems diskursordning var: Den överordnade journalistiska huvuddiskursen, inredningsdiskursen, hemtrevnadsdiskursen, autenticitetsdiskursen samt stad- och landdiskursen. Vad indikerar detta? En slutsats kan vara att stadsutvecklingen i framtidens städer och regioner kommer att bli allt mera segregerade och polariserde. Det kommer också att bli viktigare var människor bor. Estetisering och unika värden kommer att öka i dragningskraft för bostäder och stadsdelar samt platsidentiteten för stad och land kommer att öka. Vissa människor kommer att vilja bo centralt medan andra kommer att vilja bo lantligt. Det kan även bli nya typer av trädgårdsstäder. Övriga slutsatser är att gentrifieringen drivs på av Sköna hems inredningsdiskurs, samt att Sköna hems hemtrevnadsdiskurs förmedlar både en traditionell och modern bild av kvinnan.