digitalisering@umu

The overall aim of this study is to contribute to the understanding of development projects carried out by teachers within the Swedish 9-year compulsory school. The study concentrates on the everyday classroom work of the teachers, firstly when there were extra funds to use for the development projects, and secondly, when the funding had expired. Eight projects at the primary level were selected. Each project was visited three times during the first year. A follow up was made three years later. Data were collected by way of interviews, questionnaires and observations. The projects had different aims, contents and organization. Some projects changed or developed their aims and contents in the course of the project period, while others kept their original direction. Differences in the development of project activities were found to be related to such factors as the amount of personal support given by headmasters and colleagues, and on whose initiative a project was started, whether by the authorities or by the teachers themselves. Within the framework of the projects, the teachers often instigated relevant in-service training, developed new forms of cooperation, sought to integrate school subjects and tried new pedagogic practices. When financial support was terminated, the new ideas and the new practices were incorporated in the changed every day way of working. The project work tended to make the teachers feel more harmonious and whole, in that the activities tended to tie the teacher's personality and career more firmly together. Besides this personal development, the teachers felt that the project work enhanced more and closer cooperation in the schools. The teachers emphasized that it had become very important for them to collaborate, and that they felt they were no longer left alone with the responsibilities and problems in the classroom. The projects led to more committed pedagogical discussions in the staff- rooms resulting in a claim for more knowledge. The project teachers often invited lecturers and arranged other forms of in-service training. The results of the study are discussed in relation to theories of school development, teacher work and career as well as to gender theories. / digitalisering@umu

In this qualitative ethnological study I explore the local development work undertaken by the municipal Botkyrka, located south of Stockholm. The material is primarily based on the municipals development programs and interviews with officials from the municipal working with local development. Their work is primarily based on achieving sustainable development in various problem areas such as education, unemployment, urban environment, climate change. My aim was to investigate how a municipality, with a declared focus on the benefits of diversity, that at the same time struggles with unequality (in regard to ethnic segregation and disparities in income, education, employment, housing and health), through its local development work presented its different districts. Guided by discourse analysis and postcolonial theory I focused on how the citizens in the districts where portrayed and how the physical and natural environment in these where described. The result shows that the municipal through its local development work is differentiating the districts and their citizens by adopting neoliberal labour market and housing policies, reproducing urban planning ideals and ideas regarding national beloning. / <p>POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING</p><p>När man tänker på Botkyrka kommun, söder om Stockholm, är det nog främst till norra Botkyrka associationerna går. Miljonprogramsområdena och röda linjens tunnelbanestationer Alby, Fittja, Norsborg och Hallunda. Eller kanske har man hört sloganen ”Långt ifrån lagom” och vet att kommunen är en av Sveriges mest blandade vad gäller befolkningens ursprung. Men Botkyrka består också av en södra halva och här ligger områdena Tumba, Tullinge, Vårsta och Grödinge. Inte lika kända och inte heller på samma självklara sätt kopplade till Botkyrka som de ovan nämnda områdena i norr.</p><p>I min studie har jag undersökt hur Botkyrka kommun arbetar med områdesbaserad utveckling i sina kommundelar. Utgångspunkten för min analys är själva basen i detta arbete: kommundelarnas långsiktiga utvecklingsprogram. När jag samlade materialet till denna studie fanns tre sådana program framtagna, ett för Alby, ett för Tullinge och ett för Fittja. I dessa program formuleras de viktigaste nyckelområden som varje kommundel behöver arbeta kring för att uppnå en hållbar och långsiktig utveckling. Det intressanta med dessa program och det arbete som dessa föranleder är det skillnadsskapande som görs mellan norra och södra Botkyrka. I Fittja och Alby kretsar arbetet kring medborgarnas utbildning och sysselsättning samt områdenas stadsmiljöer. I Tullinge är målen: att utveckla och säkra områdets kvaliteter, att utveckla dialogen med medborgarna och att möjliggöra att leva klimatsmart.</p><p>Genom att titta på hur områdena och de människor som befolkar dem beskrivs i utvecklingsprogrammen och hur de kommunala tjänstemän som arbetar med detta förhåller sig till dessa frågor har jag utifrån en diskursanalytisk och postkolonial ansats kommit fram till att det områdesbaserad utvecklingsarbetet i Botkyrka kommun är del i en politisk och samhällelig åskådning som särskiljer platser och människor. Det områdesbaserade utvecklingsarbetet medverkar därmed till att reproducera bilden av den problematiska invandrarförorten och det idylliska villasamhället. Framställningarna som görs i mitt material visar hur kommunen positionerar sina kommundelar i relation till varandra. Tullinge utgör det oproblematiska, normativa och osynliga medan Alby och Fittja representeras av problembilder, det annorlunda och hjälpbehövande. Kommunen marknadsför sig som en progressiv aktör som arbetar för mångfald och mänskliga rättigheter, emot rasism och diskriminering samtidigt som man genom det områdesbaserad arbetet är delaktig i stigmatiseringen av platserna och människorna i norra Botkyrka. </p>