<p>Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.</p><p> </p>

Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.