Syftet med denna uppsats är att vidga synen på hiphop som text genom att sätta in hiphoppen i en lyrisk tolkningsram. I bakgrunden redogörs för hiphoppens framväxt ur ett globalt perspektiv, genrens förhållande till kommersialism samt den svenska hiphoppens tillkomst och utveckling. Konstruktionen av identitet är i centrum och postmodernismen utgör uppsatsens teoretiska förankring. Fem svenska samtida hiphoptexter har valts ut och dessa tolkas i analysen utifrån olika aspekter som tematik, rytmiska aspekter, bildspråk, stilnivå och idiolekt. I diskussionen sammanförs de postmoderna strömningarna med resultatet från analyserna där aspekter som upplösning av fasta kategorier, språkets begränsningar samt identitet lyfts fram. Uppsatsen visar att samtida svensk hiphop kan sägas utgöra ett uttryck för postmodern konst och att en fördjupad förståelse kan nås genom att placera hiphoppen i en poetisk tradition. / The purpose of this thesis is to broaden the conception of hip-hop by putting the genre within a lyric frame of interpretation. The thesis describes the development and growth of hip-hop from a global and a Swedish perspective, and the commercialization of the genre. The thesis focuses on the construction of identity, and therefore the main theories will be based through postmodernism. Five Swedish contemporary hip-hop texts have been interpreted from various aspects such as thematic and rhythmic elements, imagery, level of style, and idiolect. In the discussion section, the postmodern tendencies are brought together with the results from the analysis where aspects such as the dissolution of fixed categories, the limitations of language and construction of identity are highlighted. The thesis shows that contemporary Swedish hip-hop can be categorized as partly postmodern and that a deepened understanding can be reached by placing hip-hop within a poetic tradition.

I uppsatsen beskrivs två praktiker för lyrikläsning med 14–18–åriga skolelever:klassrumssamtal samt ett formulär för kreativ analys. Dessa praktiker ställs mot ettinteraktionellt synsätt som företräds av disciplinen receptionsestetik så som denna beskrivs avWolfgang Iser, ett transaktionellt synsätt som företräds av disciplinen reader–response theorymed Louise Rosenblatt som förgrundsfigur, samt disciplinen kognitiv poetik såsom dennabeskrivs av Peter Stockwell. Praktikerna jämförs också med rön inom forskningsområdetlitteraturpedagogik och –didaktik. I uppsatsen diskuteras interaktionella begrepp som tomrum, luckor ochläsanvisningar samt transaktionella begrepp som estetisk och efferent läsning. Den kognitivapoetiken jämförs framförallt med det transaktionella synsättet. Stort utrymme ges åt fråganom texten som responsförberedande struktur är gemensam för alla läsare. Begrepp från denpedagogiska och didaktiska forskningen som diskuteras är lässammanhang ochtolkningsgemenskap liksom autentiska och icke-autentiska frågor respektive öppna ochslutna. Tolkningsgemenskap ställs mot de informella maktstrukturer eller hierarkier somverkar i klassrumsdynamiken. Till sist behandlas frågan om hur litterär kompetens kanutvecklas.