Uppsatsen ämnar att undersöka hur två kvarnfundament från en övergiven kvarndamm i Björklingeån i Uppland förändrar vattenflödet. Syftet med detta är för att se hur tidigare mänskligaktivitet idag kan påverka vattenflödet och ge fysikaliska förändringar. Uppsatsen är alltså åt det naturgeografiska hållet inom geografiämnet. För att besvara syftet så valdes en 12 meter lång sektion av ån ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade på 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter så gjordes det tvärprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav två på var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvärprofiler framställdes det en batymetriskprofil som visar på djup, denna framställdes med hjälp av lodning. I tre av tvärprofilerna utfördes det även flödesmätning för mätandet av vattenhastigheten för skapandet av vattenhastighetsprofiler. Flödesmätningen utfördes med en flödesmätare av typen hydrometrisk flygel. Det gjordes även mätningar av åns bredd för att se hur vattendragets bredd förändrades innan och efter fundamenten. Resultatet av undersökningen blev 212 stycken flödesmätningar, 274 stycken lodningar och 41 stycken mätningar av bredd. Dessa visar bland annat på en avsmalning av vattendraget till fundamenten och en breddning därefter, att det förekommer mer extrema skillnader i flödeshastigheten efter än innan fundamenten och att arean i tvärsnitten precis innan och efter fundamenten är mindre. Dessa resultat tyder på att det kan finnas en förändring som är orsakad av fundamenten.

Global environmental concerns arise when marine deposits with fine-grained iron sulfide-rich sediments (FeS and FeS2), now situated above sea level, oxidize from anthropogenic lowering of the groundwater table. The oxidation of iron sulfides decreases the soil pH and the acidic environment of these Acid Sulfate Soils (AS) soils increase weathering and mobilization of metals into adjacent watercourses, lakes and estuaries. Low pH and enhanced concentrations of metals are known to influence water quality negatively, causing fish kills and reduced aquatic diversity. Sulfide rich sediments were deposited in the Baltic Sea after the last glaciation and are now abundantly found along the coasts of for example the Bothnian Bay as a result of isostatic rebound. Recent studies from Finland have stated associations between leached (AS) soils and increased concentrations of metals in estuary sediments, thus the effects are likely to be similar in Sweden. With financial support from the Interreg Nord project “Ecological restoration in coastal river basins in the Bothnian Bay” in cooperation with the Geological Survey of Sweden (SGU), sediments from three lakes and two estuarine sites in the Rosån catchment in Norrbotten county, northern Sweden, were sampled and analyzed with fpXRF, ICP-MS and LOI methods. Elemental concentrations and organic contents were compared to establish accumulation trends over time and relationships between metal concentrations in recently deposited sediments and potential influence from previously sampled (AS) soils. Correlations in time, to anthropogenic activity, such as ditching were also considered. A primary allover trend with increasing concentrations of Aluminum (Al), Arsenic (As), Cadmium (Cd), Cobalt (Co), Cupper (Cu), Iron (Fe), Manganese (Mn), Nickel (Ni), Lead (Pb), Rare Earth Elements (REE) and Zinc (Zn), was noticed in a majority of the lake and estuary sediment samples. With some site variation, also two discrete peaks at different depth, were found in the upper 20 to 30 cm of the sampled sediments. Significant correlations to organic matter were also found for a considerable amount of the elements. Soil samples from (AS) soils in areas related to Rosån show pH values as low as 2.62 and oxidation depths down to 170 cm. Substantial elemental depletion in the oxidized zone suggest increased weathering, leaching and mobilization of Al, Cd, Co, Mn, Ni, REE, Zn and to some extent As, Cu, Fe and Pb from the soil, as a consequence of the acidic environment. A relationship between (AS) soils and increased metal concentrations is therefore likely. The sedimentation rate of roughly 0.2 cm/year was calculated from the separation age of the lakes and the sediment depth to an interpreted transition from more marine environment to lake settings. Consequently the distinct peaks of increased metal concentrations are thus suggested to be related to anthropogenic activities as for example improved drainage methods after the Second World War, but proper dating of the sediments is needed to establish any certain correlations. / På senare tid har man uppmärksammat de miljöproblem som uppstår när finkorniga sediment, innehållande järnsulfider, oxiderar på grund av mänsklig påverkan, t ex. dikning, eller annan typ av aktivitet som sänker grundvattennivån. När järnsulfiderna oxiderar bildas svavelsyra som gör att pH- värdet i marken blir väldigt lågt. Den sura miljön i dessa så kallade sura sulfatjordar, gör i sin tur att mineraler i marken vittrar fortare med påföljden att både surt vatten och ökade mängder metaller, sprids till närliggande vattendrag, sjöar och hav. Lågt pH och höga halter av metaller i vatten påverkar även vattenkvalitén negativt och har rapporterats orsaka fiskdöd och minskad akvatisk mångfald. Sura sulfatjordar är globalt förekommande och återfinns bland annat längs Bottenvikens kuster. De har kunnat bildas genom att sulfidhaltiga sediment, som avsattes i Östersjön efter den senaste istiden, nu befinner sig ovan havsnivån på grund av landhöjningen. I Finland har man i flera studier sett ett samband mellan sura sulfatjordar och ökade metallhalter i nyligen avsatta kustsediment och man kan anta att liknande förhållande gäller även i Sverige. Med finansiellt stöd från EU-projektet “Kustmynnande Vattendrag i Bottenviken-Metodutveckling och Ekologisk Restaurering” (Interreg Nord) genom Sveriges geologiska undersökning (SGU) och i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten, har bottensediment från tre sjöar och två fjärdar i Rosåns avrinningsområde i Norrbotten provtagits och analyserats. För att fastställa hur koncentrationerna har förändrats över tiden har metallhalterna i de nyligen avsatta sedimenten jämförts med koncentrationerna i äldre sediment. Även jordprofiler från sura sulfatjordar i området har studerats för att kunna utvärdera ett ev. samband mellan urlakade ämnen i jordarna och ökade halter i sedimenten. Granskning av hur långt metallerna transporteras i systemet har gjorts, liksom försök att hitta kopplingar i tiden till mänsklig påverkan som t.ex. dikning. I de översta sedimenten kan man, förutom en generellt ökande trend av aluminium (Al), arsenik (As), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), nickel, (Ni) bly (Pb), sällsynta jordartsmetaller (REE) och zink (Zn), också se tydliga toppar med ökade halter av dessa ämnen på minst två specifika djup. De sura sulfatjordarna, som uppmätte pH-värden ner till 2,62, visade tecken på urlakning av Al, Cd, Co, Ni, Mn, REE, Zn och till viss del också As, Cu, Fe och Pb, varpå en trolig relation mellan sura sulfatjordar och ökade metallhalter i nyligen avsatta sediment kan fastställas. En uppskattning av ackumulationshastigheten, som gjordes utifrån när de provtagna sjöarna skiljdes från havet, och sedimentdjupet som visar övergången från hav till sjö, visar att de observerade topparna av ökade metallkoncentrationer i sedimenten skulle kunna vara förknippade med dikning i början av 1900-talet och efter andra världskriget. För en säker bestämning av sambandet till specifika händelser behövs dock en riktig datering.

Denna studie fokuserar på den mänskliga faktorn av informationssäkerhet. Människan tenderar att vara en svag länk i en organisations försvar mot hot till informationssäkerheten. Angripare utnyttjar denna svaghet genom att manipulera de anställda att utföra åtgärder som gynnar angriparen.  Genom en studie av etablerade ramverk, standarder och modern litteratur har denna studie presenterat vilka säkerhetsrisker som existerar samt rekommendationer hur en organisation kan skydda dess användare mot dessa kritiska säkerhetsrisker. De kritiska säkerhetsrisker som har presenterats i denna studie är aktuella risker som påverkar alla moderna organisationer. Studiens resultat visar att den mänskliga faktorn spelar en viktig roll inom informationssäkerheten och bör behandlas därefter. Studien fann att det finns en mängd aktuella risker inom informationssäkerheten som relaterar till den mänskliga faktorn och varierar i allt från dataintrång till riktade attacker.

This pilot study was conducted to test if there are differences in occurrence of red-listed xylophagous fungi in forests dependent on degrees of human impact on the forests. Three main degrees of human impact was investigated: little impact (natural forest); medium impact (semi-natural forest) and high impact (monoculture plantation). These forests were compared in three geographically distinct areas within the same municipality, Vindeln. Within each forest type, three experimental plots were randomly selected, resulting in a total of 27 research plots. The study was conducted in northern Sweden, Västerbotten county in the following locations: Svartberget, Skatan and Kulbäcksliden. The pilot study found significant differences between natural forests and monoculture plantations. The natural forests harboured the most red-listed species, followed by the semi-natural forests, while the monoculture plantations had the fewest. The semi-natural was closer to the natural forest but did not yield significant differences when comparing the various areas. Despite the small dataset, the results are clear that the natural forests harbour the highest abundance of red-listed xylophagous fungi when comparing the degree of human impact in three different forest ecosystems.