<p>Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. </p><p>Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. </p><p>Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.</p>

Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.