Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom (BGFS), internationellt känt som Münchausen Syndrome by Proxy (MSbP), är en allvarlig och komplex form av barnmisshandel. Främst har BGFS belysts utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv och tidigare internationell forskning har fokuserat på att identifiera och beskriva varningssignaler på att det kan föreligga. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att göra det, vilket innebär att de utgör en central aktör när det kommer till ärenden som rör BGFS. Då BGFS utgör en form av barnmisshandel som främst rör sig inom hälso- och sjukvårdens sfär, är socialtjänsten beroende av hälso- och sjukvårdens kompetens i deras arbete för att utreda barns situation och behov av stöd och/eller skydd vid misstanke om BGFS. Tvärprofessionell samverkan är här en central process, vilket även betonas i litteratur och forskning kring BGFS. Dock saknas det i svensk kontext forskning kring BGFS och samverkan i dessa ärenden. Syftet har därmed varit att utforska den tvärprofessionella samverkan vid ärenden som rör BGFS i svensk kontext. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner som har erfarenhet av arbete med BGFS. Studiens teoretiska ramverk utgörs av organisationsteori, nyinstitutionell teori, samverkansteori och professionsteori. Empiri har sedan tolkats och analyserats utifrån dessa teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar bland annat att det råder en omfattande okunskap kring BGFS och att detta utgör en försvårande faktor för samverkan vid arbete med och utredning av ärenden som rör denna form av barnmisshandel. Förutsättningar för en fungerande samverkan i ärenden som rör BGFS med en tydlig styrning, struktur och samsyn är även bristfälliga.

The number of visits in health care increases every year. It leads to higher standards of health care professionals the skills to be able to prioritize and distinguish those who are most in need of medical care. And requires ability to take a professional approach. Treatment tends to be a unique experience that can be of great significance for the individual. All individuals have in responding different conditions, benefits and limitations. Fraudulent behavior such as cheat- ing and lies occurs in the encounter between people daily in society. Tax fraud, illegal work, exam cheating and stealing are society everyday events. There is no exception in health care, health care professionals is to assist the suffering people, some time to cure, often to relieve and always comfort. It happens that patients seeking for medically unexplained symptoms, with cleverly imitated symptoms try to fool themselves to care, This is based on a pathologi- cal need for affirmation, which is achieved by taking the patient role. These patients are re- ferred with Münchausen syndrome or artificial interference. These patients, as well as a pa- tient safety risk to the other patients because they occupy large resources, moreover, they are a danger to themselves by frequent unwarranted examinations and treatments. The aim was to describe the health professionals' experiences of treatment of Münchausen patients in health care. As the approach chosen a literature review where relevant articles have been collected from the databases PubMed, CINAHL, Medline AND Psychinfo. The result of the literature review showed that health care professionals are experiencing the meeting with Münchausen patients with challenging available a feeling of being uncomfortable in responding. Feelings of frustration, skills shortages and the feeling that the relation becomes unnatural and disor- dered occurs. Additionally tend Healthcare professionals to question their own competence both theoretically and clinically. / Antalet besök inom hälso- och sjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens att kunna prioritera och urskilja de som är i störst behov av sjukvård. Samt ställer krav på förmåga till professionellt bemötande av vårdpersonal. Bemötande tenderar vara en unik upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda indi- viden. Alla individer har i bemötandet olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Be- drägligt beteende så som fusk och lögner förekommer i mötet mellan personer dagligen i samhället. Skattebedrägerier, svartjobb, tentamensfusk och stölder är samhällets vardag. Det är inget undantag inom hälso- och sjukvården, hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift är att bistå lidande människor, någon gång bota, ofta lindra och alltid trösta. Det förekommer att patienter söker för medicinskt oförklarbara symtom, med skickligt imiterade symtom försöker de lura sig till vård, detta grundar sig i ett sjukligt behov av bekräftelse, vilket uppnås genom att inta patientrollen. Dessa patienter benämns med Münchausen syndrom eller factitious disorder. Dessa patienter är dels en patientsäkerhetsrisk gentemot andra patienter eftersom de upptar stora resurser, dessutom är de en fara för sig själv genom ofta förekommande obefo- gade undersökningar och behandlingar. Syftet var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av bemötande av patienter med Münchausen syndrom inom hälso- och sjukvår- den. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databa- serna PubMed, CINAHL, Medline och PsykINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade att hälso- och sjukvårdspersonal upplever mötet med Münchausen patienter utmanande men också med känslor av att vara obekväma i bemötandet. Känslor av frustration, kompetensbrist samt känslor av att bemötandet blir onaturligt och rubbat uppstår. Dessutom tenderar hälso- och sjukvårdspersonalen ifrågasätta sin egen kompetens både teoretiskt och kliniskt.

Bakgrund: Munchausen syndrome by proxy (MSBP) är en psykisk sjukdom som drabbar föräldrar där barnet/barnen blir offer. Föräldrarna, ofta modern drivs av uppmärksamheten de får av sjukvården. Föräldrarna manipulerar sjukvårdspersonalen då de ofta blir indragna i misshandeln genom diverse behandlingar/ingrepp. Svårigheter med att påvisa misshandeln för allmänsjuksköterskan/sjukvårdspersonalen är svår då det sker i det tysta samt att kunskapen kring MSBP är liten. Vid all misstanke om att ett barn far illa har sjukvårdspersonalen anmälningsplikt och på så sätt kan barnens rättigheter enligt Barnkonventionen skyddas. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till tidig upptäckt av förälder med MSBP. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på case studies/case reports som innehåller narrativa berättelser som bygger på empiri och induktiv ansats. Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Becks (2017) niostegsanalys.   Resultat: Fyra kategorier framkom. Vanliga symtom hos barnen, vanliga undersökningar av barnen, vanlig behandling av barnen samt beteenden hos barn respektive föräldrar. Slutsats: De faktorer som vårdpersonal ska vara uppmärksamma på är barns beteendeförändringar och förseningar i utvecklingen, föräldrar som för barnets talan, som ej lämnar barnets sida på sjukhuset samt vill ta och lämna in egna provmaterial från sitt barn. En annan faktor är familjer som frekvent söker vård för sitt barn eller varit inlagda trots att ingen sjukdom kunnat diagnostiseras eller bekräftats till följd av de diffusa symtomen som funnit hos barnen. Ytterligare en faktor är familjer som har haft många vårdkontakter och flyttar ofta. För att denna medvetenheten ska finnas behöver kunskap kring Münchausen Syndrome by Proxy spridas.